Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m «». is*
fe den feomnta ifrån? <— frågade gumman, surt
och vresigt*
— Det vet jag visst Icke! — svarade Rosina,’
leende — Brukar har då aldrig komma
främmande?
*■*- Nej, bara Nådi-Grefvinnans bror,
Hofmar-skalken.
~ Och unga Grefven. — tilläde Rosina*
~ Ja, det förstås; men det är sällan.
Nu voro de vid en dörr, der gumman
förfärligt famlade efter nyckeln, utan att finna
den likväl, samt slutligen gällt och skarpt
utropade:
— Låt upp, Lisa! — Hör du icke, låt upp!
Nu koin Lisa, en gapande, hvithårig piga, i
Sppen skinnpelströja och med en sprakande
spinnsticka i handen. Förvånad såg hon, än på den
gamla, hostande gumman, som gemenligen och af
alla bara kallades Madame, och’an på den väl och
elegant bepelsade Rosina»
— Hjelp Fröken! — pep Madame.
Nu satte Lisa stickan i mannen och ville börja:
sitt värf.
— Nej, tack, kära hjertans! —> sade Rosina —
Brann bara inte upp mig med din fasliga
sticka! Pelsa utaf mig kan jag nog sjelf.
I rummet var så mörkt och sig så svart ut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
