Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hvar åfren; men aäg — voro de beskedliga
sch dygdiga, och hade 6ad for ögonen — och
godt bjertelag för filt folk? — — — Annars vill
j*g dem ingenting.
— Ja — God vet, hur* det kunde varit med den
saken — ibland — svarade Jan; — man hörde båd’
ned och mot på den tiden; men, medan som de
lefde och regnerade, tordes aldrig n&gon knytta
ia& Kongen, ty det kunde kommit efter aom
Arboga öl — det.
— Det skulle jag inte brytt mig om — svara-
de Herman. — Får jag någonsin — når jag blir
stor — se en elak Kung, som förtrycker land och
folk och frestar dem till synd, — aå —•––––
— Sch — sch — sch–––––-tyst, kåra pojke! —
iaföll Jan — skrik ej så! Förb. mig höra det
inte ned till Djupedal — hår upp ifrån berget; vi
iro minsann ända öfver dem — det byket; — och
då skalle de der galgfoglarne Ltidolf och Knut —
eller livad de hetta — få något att ränna med,—
om de hört dig sitta hår uppe i skogen och
hota den gode Kongen, eller en annan Kong. Ja,
du knnde af sjelfva Majoren fi litet på
ryggtaf-lan.
— Jag råder honom inte att sticka dit —
svarade Herman, hvars uppdrifnå ovillja, förtrytelse
och harm nu öfvergick från alla ovirdiga Kongar
i verlden till ett närmare föremål, nämligen Ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
