Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nt, att anarare lyda blind t Sn öppet trotsa, teg: i
half rad; men Sängar-Jan sjöng högre än någonsin:
”Och tjuta: — Alonzo den tappre–––––––––-
din skål!
(•j®ng ned, Herman!)
Och skål för hans trolösa flicka!”
— — och derefter drog han till med ett högt
gapskratt, a& att Echo 1 de motsvarande bergen
gjorde sig ytterst Instig, och, när Jan tyckte sig
skrattat nog, och Echo äfven kunna vara belåten,
sade han till den trasiga pojken:
— Vet du, — att, om do inte vore en sådan
ut-svallen kröpplinge, st kastade jag dig utför
berget, för att du ens går med tockna dumma bud.
Den stackars pojken, som kallades Rosengren
af Herrskapet, men Svante af alla andra, drog sig
hastigt åt sidan, ty en rörelse med handen af
Sångar Jan kom honom att frnkta hotelsens
verkställighet, oaktadt all kröppligheten.
— Ja, — se, jag törs ej annat än göra som de
befalla, ty snnara får jag lugg, — sade han.
— Ha — ha — ha! skrattade Jan. — Hafva de
ej råd att gifva dig ett årligt kok stryk, utan
taga till d en sämsta agan I verlden, — — som är
luggen? Men hvaruti logga de då? Det är väl i
öronen, — fortfor Jan, — ty mig tyckes,––––att
du försigtigtvis snubbat utaf dig de usla
hårtofsarna, som de lemnat»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
