- Project Runeberg -  Stånds-paralleler tecknade af författaren till Cousinerna /
201

(1838) [MARC] Author: Sophie von Knorring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

«tt berätta om honom, och Sro ofta ledsna, att vi
göra det nä illa, och att u sjelfva icke aro nöjda
dermed; och livad böra vi val då kunna vänta och
fordra af andra? — — Jo, — — just In ad
Herman till en del saknar: fördragsamhet och opar*

Under Hermana och Henriks akademie-tid
voro de hemma mellan några af de första
terminerna; men slutligen funno de den länga resao
ganska kostsam och atadnade qvar i Uppsala, der
de — kända för sina ovanliga kunskaper — gåfvo
privata lectioner och försökte med In ad de
knu-de underhjelpa det underatöd, de iingo, den ena
från sina föräldrar, den andra från Mor Martha,
som tog ifr&n sig det nödtändiga nästan, för att
skicka det till den alltid tacksamma, alltid ömma
och tillgifna sonen.

Men, oaktadt den «törsta möjliga hushållning,
började det ändå att icke vi Ilja räcka till för
ung-herrarnc, särdeles för Herman, som alltid
fruktade, att Modern skulle taga sig för nära, således
ofta nog försäkrade sig icke behöfva så mycket,
m<*n sono i det hela hade vida större beliofter än
Henrik. Han ville lära allt, han %ille se sig om,
han ville hafva böcker, muslkalier och mycket
annat, han ville vara prydligt och väl klädd samt
deltaga i sälUkapslifvet, hulket alltid för en ung
karl medförer oberäkneliga utgifter. Allt detta
samm^ulagdt gjorde, att, — —––––-inan han viss-

te ordet utaf, var han insnärjd i flera, icke så
o-hetydliga, skulder. Detta harmade och plågade
honom. Han föresatte sig att på ett eller annat
sätt godtgöra detta fel, som han hos andra
men-niskor afskydde, — att lefva och bero af andra,
t— hvilket hvar och en skuldsatt indå gör på det
hela.

Han besinnade just icke, att en obemedlad

tiskhet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:32:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ksmstands/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free