Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt, ty Alarik var blott ett ftr äldre än Rosa och
Blenda# Om det kunde finnas några grader i
de-ras barnsliga tillgifvenhet, så var den troligen
högst, som r&dde imellan Alarik och Bienda. £-*
huru ytterst lifliga och häftiga båda, voro de dock
aldrig oense, ntan, uppstod någonsin en liten tvist,
— så var det med den lilla trygga, torr-roliga
och litet mer egensinniga Rosa. Hade hoo en
motståndare, så fick hon genast en till, ty det var
oerhördt, att Blenda och Alarik tänkte olika eller
voro oense; men, kom ett fjerde barn dertill, d&
gick Rosa genast på de sinas sida emot främlin*»
gen. Aldrig knnde man hafva roligare än dessa
barn. Deras föräldrar voro väl icke rika, men
saknade dock icke tillgångar att gifva sina barn
den bästa möjliga oppfostran, och för resten alla
de nöjen och tidsfördrif, som barn af deras caste
pläga få.
Amiralskan *** var en af dessa menniskor,
som verlden kalla ”för söta, för hyggliga, för
ai-mabla”, och det just för det de oftast äro allt
detta,–––––och,––––det som fattas dem, för
att vara ännu mycket mera, —— ”det märker
ingen”. Man visste, att hon lefde indraget, och att
hennes tillgångar jast icke tilläto henne annat;
men man täflade om att se heune hos sig, kalla
henne sin vän och avouera så väl slägtskap som
bekantskap med henne, och hos mänga voro rela-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
