Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gilitigt far henne,—svarade hon hastigtoch
vänligt, men ändå bestämde
— Nej, min goda Ludvig, tillåt mig slippadel!
Det skulle pä iutel sätt hvarken passa eller
behaga mig.
— Ja, så gör allt hvad som passar och behagar
dig, — svarade Grefven vresigt, men ändå i det
hela alldeles gillande Blenda* afslag, inom sig —
så måtte du väl blifia nöjd; rtien kom bara iheg,
att det äfven måste passa och behaga mig, annars
blir jag inte nöjd.
Blenda förvånades öfver denna nja, alldeles
ovanliga ton, ty, om än Grefven hittills varit vre*
tig, guatig och missnöjd med hela den öfriga verl*
den, så hade dock Blenda alltid varit ett
fullkomligt undantag, enda tills nu; men, som hon icke
kände sig på något sätt skyIdig till deu minsta
förseelse mot sin man, tog hon Grcfvens lilla hnmenr
for en frukt af hans otour i spelet, en händelse,
i hvilken Grefven aldrig kunde jfiuna sig eller hålla
coutenance, emedan han dertill hade alldeles för
litet hufvud och charakter. Blenda lade det heller
inte särdeles på sinnet, utan, tvärtom, tackade gladt
och vänligt sin man för lians godhet, att, nu—soflä
alltid, — efterkomma hennes önskan. Grefvinngn
Britte-Julie såg blott på sin syster Regina; men
mycken dold ondska låg j den menande blicken.
Lagmauskau gjorde tusen artiga invändningar;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
