Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bnskningar, tom vsr förening med honom och
en möjlighet att med arbete och flit draga tig
fram.
— Och det kunna vi nu, — Godi tack och lof?
— fortfor den unga qvinnan. Visst hafva vi liten
gäld p& vår stuga till dem, aom hjelpte Sven att
bygga; men, gir det nu bara bra med fi«ket till
våren, och får jag bara hafva helaan, och gossen
der borta i vaggan likaså, så att jag kan få
spinna upp — allt hvad jag fore helgen tagit emot
— och mera till kanske, — aå går det nog bra
för oås, och, blifva vi bara en gång quitt vår gäld
och skuld, — och Gud förlänar helsan, aå stå vå
oss galant.
— Huru stor kan eder skuld varat — frågade
Blenda i en glad förtjusning, att kunna afhjelpa
dessa lyckliga menniskors enda bekymmer.
— da, jag kan inte så noga veta det. — sade
hustrun nästan iiknöjdt — Jag vet aldrig rätt,
huru Sven uppgjorde det med byggefolket. — Som ma
ska’ ha’ pengar, och samma ska’ han bygga åt
i-gen — till summers, — så mycket vet jag.
— Kan eder skuld vara öfver en femti, —
sex-ti riksdaler? — frågade Blenda, som tänkte på
innehållet af ain lilla bourse, hvilken alltid låg i
hennes pirate.
— Åh, God bevara oss nådeliga! — sade
hustrun — Hade vi en sådan gäld och skuld, så vo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
