Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¿ich a|la andra,’ att vi, bekommit si mycket pengar
på årligt sått. Men ae, vill inte Frua det, så, —*
så — bry vi osa inte om a-llts^romans.
Ehuru Blenda till eu början fauu det något
fipotbjadaude att låta si* välmenta gåfva
tag&des-aa stora, till utseendet "Tk ryt sa ram a, omvägar,
insåg hon dock rimligheten af mannens begäran
och lofvade honom genast, att hans önskan «kulle
blifva fullkomligt uppfylld, och tackade honom
flutligen helt glad, — för att han var sd god och
tog emot hennes skänk. Qtinnan srnåskärndes och
l^ade inte mod att göra mera än nicka vänligt
på hufvudet, nar Blenda tog af>ked af heuue och
tackade henne för hennes gästfrihet.
Inom några ögonblick satt Blenda , vid
Hermans sida i den lilla slädan, och skjutsbonden red
före dem på en af de oskadade hästarna, för
att visa vägen. Betjentgoasen red efter i
stil-mak på den andra hästen, och fiskarfolket
lofvade taga vård om kusken och täcksiädan, t i 11 k
den ena kunde sköta sig sjelf — och man. hann
afhemta den andra. — Så hade Herman, utan
att dcrmed besvära Blenda, ställt saken på bästa
^löjliga sätt.
Herman och Blenda sutto länge tysta, och hjU
srten trafvade jernnt och snabbt fram på den
glatta banan« Be undrade båds4 — hvad eller hvenf.
som skulle bryta denna tystnad, ty ingen af dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
