Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 2 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
långt mindre, ail den utgjorde den skönaste,— ro*
daste, — randaste sol, tom någonsin bronnit p&
ynglingens hiltilU ödsliga lefnadshimmeL Ami«
raUkan låtsade sig således märka intet,
raenatill-de ofta sitt tal till sin dotter i en form, som
efter hennes tanka snart skalle döda en
cplievne-risk phantasi, hvilken blotta ensamheten och den
slämuing, som sjelfva det poetiska landtlifvet med*
förer, — — ofta förmå alstra. Alltså sade den
sluga modern, en afton, då Blenda stndnat qvar
hos henne, sedan man tagit — ”god natt!” — —
likasom händelsevis och i följd af ett föregående
samtal — — till sin dotter:
— Del är en allt för hygglig karl, — lilla Claa
Ulriks informator, det måste man medgifva, och
man glömmer ofta nog, att lian är en torparson;
men så framstår det helt bjert ibland, särdeles i
hans plebeiska omdömen Öfver saker och ting,
som han borde vara 110g modest att icke lägga sig
nti.––-Hvad det vore fasligt, att till exempel af
slump eller caprice ottaeltera sig till en sådan
person! Hvad ens känslor — och smak — och vanor, —
och till och med fördomar — — (som han visat
skulle kalla dem) ofta skulle få för hårda knuffar!
Fy! Jag vill ej ens tänka derpå! Men det bevisar
indi, hvad ett par vackra ögon, litel skickliga ma*
ndr och litet bokvett — Htet förmå uträtta i det
hela; ty denna WiUon, till exempel,–––––-kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
