Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meddelad förtjusning, att do kunde aldrig bestå me*
ra deraf, uppdroge do åfven eptafla öfversöderns
erangelundar med deras yppigt hängande mogna
irakier, deras dofter oeh deras klassiskå minnen,
som hviska och susa i sjelfva vinden. — —
Hvadan detta?–––-Dock, jag frågar icke dig,––––
utan jag frågar mig sjelf; ty, ville du såga mig,
hvarifrån denna metamorplios hade sin upprinnelse,
så gjorde du det, och, vill du det icke, så bör do
det icke heller. Ser. do, hvilket förtroende,
hvil-ken hög tanka jag har om dig! O, om åfven den
skulle kantra! — »Sedan,––––––hvem skulle
jag sedan kunnä tro på? Du har allt ifrån vftr
barndom stått som ett högre, ett för mig
oupp-hinneligt ideal, hvilket alltid stigit på samma gång
som jag, men alltid tagit högre, djerfvare steg.
I början af din vistelse på Lindsjö fruktade jag
sannerligen att se dig nedsjunka i jemnbredd med
mig, och nu — — vet jag icke, hvad jag skall tro
och tånka. Dock tånker jag det båsta% — efter
do tyckes vara vglad och tillfreds, ty, kunde du
det vara, — utan att vara nöjd med dig sjelf, —
du, som så vil förmår att skåda in i tingens och
således åfven i ditt eget hjerta,––––då hade
jag mycket, — — för mycket — misstagit mig
på dig. Men tinkom icke ditåt!–––––-Att din
phantasi svifvar högre, ån min någonsin kunde
föija dig, det ser jag nog. Att i de hirliga bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
