Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sa I oväntade läckerheter och i skryt deröfver«
ty, hvilken förtjenst som än varnpphof till något
godt på Lind ftjo,–––G ref ven gjorde «ig dock
hela araii och hedern deraf, alldeles odelad.
Ofta förtjusade Blenda — den efter allt
smicker likna Grefven med beröm öfver Clas Ulrik;
något, som Blenda, ro^d all «in godhet och önskan
att göra sin man till villjes, dock var för
naturlig och npprigtig att gpra, den tiden hon icke
tyckte« åtminstone största delen af, hvad hon
yttrade. Men na voro dessa loftal något, som pi
många aitt förnöjde Blenda, ty,, utom den
verkliga goda saken i sig sjelf, behagade de
Gref-ven, på samma gång som de gåfvo Blenda ett
tillfälle att, på ett för hennes hjerta så ljuft aätt«
rätt visa Hermans stundliga bemödanden och
ställa honam i en klart dager, äfven för Grefven.
Deruti lyckades hon dock endast till någon del,
ty Grefven var alldeles för h lind t egenkär, att
Icke t i 1 Irak n a sfg sjelf största förtjensten af Claa
Ulriks framsteg och fork of ran. Men det lilla
deraf, som han tillskref Herman, gjorde dock så
mycket, att denne snarare steg än föll i hans
stock-aristokratiska, oberäkneliga gunst. 1 alla de
stycken, der Clas Ulrik vunnit någon liten
färdighet, fick han alltid ett öfverdrifvet beröm af
fadern, med ett aldrig oteblifvande tillägg, att jnsft
k detta särskilde bråddes han på — son chér pére%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
