Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gon af oss är sjok, — svarade G ref ren med en
blinkande gesie ål sin Grefvinna, som ingen skulle
ae mer in hon, men som undföll ingen. Nej, —
det måste jag göra sjelf, — —–––-eller do.
Detta lät Blenda icke säga sig tvänne gånger:
— Ack, jag skall visst göra det! —sade Blenda,
med en liten omärklig axelryckning, — och inom
några minuter derefter såg man Herman ila ned
till stallgården, och calérchen, för det mesta af
Herman förspänd, rulla ntaf i alléen. Nu kände
nig Blenda litet tillfreds och suckade djupt, när
lion sig, huru Herman i allt visste att uppfylla
allty hvad qvlnnan af mannen kan fordra och
Önska. "O, Gud, hvilkett himmelsskriande skilnad!"
— suckade hon tyst inom sig.
Imellertid hade Ulla vunnit seger
öfverGref-ten och fått ned gardinerna för de stackars små
qvidande barnens ögon. Men nu började Grefven
tala om, att det inte var — "rått" — att flytta
ned Clas Ulrik, att han borde bett qvar dernppe;
men, inan den saken ritt blef afhandiad, hade
Grefven så totalt vindt om idée, att han slntade
sin långa, tråkiga predikan med att: "Han inte
kunde begripa, huru de ens kunnat draga i
betänkande att genast flytta ned Clas Ulrik, — att han
väl framför alla andra fordrade den största och
noggrannaste skötsel och tillsjö, att detta varit
alldeles omöjligt, om han bott qvar der oppe, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
