Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den mörka, tillslutna alcoven ligger
Blenda med den starkarte, mest föroiflade feber, och
messlingen Obetydligt utslagen, men just derföre
så mycket farligare. — Vid hennes sida sitter en
sorgsen och bedröfvad moder; — Alarik går tyst
fram och åter på golfvet och stadnar stundom,
för att genom den halföppna gardinen betrakta
groupen af moder och dotter. — Ulla sitter på
en p«ll, med förgråtna ögon och insjunkna kinder,
och icke mer den putsade, smånätta Ulla, ut*#!
vårdslöst och Ijknöjdt sorgklådd, men färdig i lita#1
minut att springa i elden, om det behöfdes, eller
om det hjelpt till något, för sin alskade Grefvin*
na och för den — ”anglagoda Amiralskan”.
Här i detta rtSm och i dem, som voronårmst
dertill, men endast kär, — var tyst och stilla. I
hela det öfriga vidstrickta huset bråkadas mera in
rimligt och tänkbart.
Redan första dagén efter lilla Clas Ulrik* död
hade Grefven skickat vagn och kusk efter Fröken
Regin«; och, sorti kusken hade befallning, att på
bortvägen bestålla håstar, mil i timmen, för
hemresan* var denna goda Fröken redan för étt par
Ull tre dagar sedan ankommen. Hon kinde visst
en ganska stor och systerlig sorg och bedrölveise
öfver barnens död, — aå vål den ena af dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
