Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken utpressar vid blotta tankan på en skilsraeasa
otso afsketl. —––––Ack, det år da% som hela
lifvet ligger i delta afsked, man må sedan
skiljas för evigt eller blott for en ¿tand, — — —
man har dock fått såga hvarandra defta: — ”Far-
vål!” r––som sedan under en hel, lång, brokig
lefnad ljuder och återljuder. med ett ecbo,
hiil-ket aldrig rått förklingar.
— Ja, — — utan afsked! — sade Amiralskan
långsamt och högtidligt.
— Xante! — sade AUrik allvarligt — Minns Tant«
▼år öfvereoakorameUc?––––-Intet bedrägeri å
någon sida! Blenda fick ju Tantea löfte, att–––––
— .Oförnuftiga naennj$ka! — sade Amiralskan
litet häftigare, fin Alarik någonsin sett el|er hfirt
henne — — Vill du, att man skall behandla en
sjuk, e& i brinnande feber och yrsel liggande
varelse på samma sfitt gom en stark och frisk men
niska, — med alla hennes själgformdgeniieter och
sinnen orubbade? Ville dti, att jag skulle neka
henne detta, för att därmed kullkasta allt, hvad jag
förut uppbyggt? Ack, nej! Det arma barnet —
;-t- tilläde Blemlas moder vekt och sorgligt —
måste man i denna stund bedraga, om man
verkligen älskar henne och vill hennes sanna val.
— Bästa, dyraste WUaon! — sade hon, bedjande,
▼ändande sig titt Herman — Hör en moder, som
ber eder, — och som under Kela sin lefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>