Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reseskildringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kallt och fullt upp med snö, då vägen gick mellan bergen.
Vid frukostdags kommo vi till en ståtlig kyrkherre, som
vid denna fest hade andra präster till gäster; äfven vi
inbjödos och blefvo, enligt detta landets sed, ärligen och väl
trakterade, att vi därefter väl värjde oss för kylan. Mot
aftonen kommo vi bort från rätta vägen, påträffade ett
vattendrag, öfver hvilket vi dock icke funno någon bro och
vågade, då det redan börjat skymma, icke öfverfarten med
hästarne och slädarne. Vi hörde likväl genast på andra
sidan af vattnet hundskall, hvilket angaf att ett hus eller en
by fanns i närheten. Efter långt farande fram och tillbaka,
som drog ut till kl. 3 på natten, ty det var ganska mörkt,
kommo vi slutligen till bron; icke långt därifrån låg en by,
i hvilken vi lågo öfver natten hos en bonde. Vi foro af
vägen och kommo en mil för långt till höger om den
samma; det är svårt för en främling, som icke känner vägen,
om han också kan språket, ty mycket sällan följer själfva
bonden eller hans dräng med, utan vanligen en så
tunnklädd pojke eller ett litet barn, att det förvånat mig, att
de ej omkommit af den förfärliga kölden. Vi reste denna
dagen 9 mil.
Den 15 reste vi tidigt vidare och jag fick för min
släde en liflig häst. Då vi kommo i en hålväg, for släden
på hasorna på honom, och han satte af i full fart utför
berget, så att synen förgick mig, ty jag kunde ej hoppa
ur. Nedanför berget var en sjö, på hvilken jag lät hästen
löpa ut. En knapp fjärdedels mil därifrån kom jag på en
krokig väg till en bro; fann för godt att glida ur släden,
ty jag fruktade att eljest hästen skulle sprungit med mig i
vattnet. Han skenade också af, slog sönder släden, så att
jag icke mer kunde begagna den, och det var väl, att jag
icke hade kantinen på min släda, ty då hade vi förlorat
allt vårt vin. Före kl. 1 på dagen kommo vi till en liten
stad Linköping, belägen icke mer än en mil från det ställe,
hvarifrån vi om morgonen reste ut. Hade vi icke dagen
förut varit på afvägar, så hade vi således kommit hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
