Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från unggotiken i nordanfjällska Norge.
| Af Harry Fett. |
| Öfversättning från författarens manuskript. |
I konstens historia måste man alltid räkna med enstaka särskildt
välsignade tidehvarf. Fidias och • hans skapande århundrade ha
alltid och skola alltid samla människornas blickar på sig, och
renässansens alla konstnärliga krafter verka på oss med samma nästan
bländande makt, som de verkade pä sin egen tid. Men historien äger
också en tredje välsignad tid, nämligen 1200-talet, som till
konstnärlig brännpunkt har de stora katedralanläggningarna i
Nordfrankrike. Undersökningen af medeltidens bildande konst är näppeligen
mer än påbörjad. Det på vidt skilda orter befintliga materialet,
bristen pä bestämda konstnärsnamn med däraf följande brist på
biografier och konstnärsanekdoter, men framför allt det omfattande
intresset för medeltidens mäktiga arkitektur ha bidragit till att
gifva de öfriga konstarterna en mera tillbakaskjuten plats i
forskningen. Dock — på den sista tiden har forskningen energiskt kastat
sig öfver äfven dessa sidor af medeltidens konstlif.
Medeltidens plastik har under det senaste årtiondet dragit stor
uppmärksamhet till sig särskildt från en rad utländska forskare som
W. Vöge, Adolf Goldschmidt, A. Weese, Frank-Oberaspack, Emile
Male, Edward Prior m. fl. Metoden är blott en enda: den att
medelst sträng stilkritik söka ordna konstverken till skolor och i grupper
på grundval af den likhet, som en gemensam verkstadspraxis
förlänar, ja till och med att se det individuella för att därur försöka
ge en bild af bestämda konstnärspersonligheter. Ty det är klart, att
en i konstnärligt afseende så högt utvecklad tid, som medeltiden
under sina klangdagar, hade sina bestämda konstnärspersonligheter
med hvar och en sitt särdrag, äfven om det personligast personliga
icke stod så högt i kurs då, som det gör i våra dagar. Blett det,
att den konstnärliga kvaliteten är så högeligen olika, pekar ju i den
riktningen. Denna stilkritiska metod har pà de sista ären i stora
drag klarlagt antikens konsthistoria, medan det ännu hvilar något af
Kult och konst. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1906/0011.html
