Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Runeberg och litteraturkritiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
48 Runebergskulten,
1 landsortsorganet säges det att »det nyligen utkomna
„skaldestycket lika litet som författarens övriga skrifter be-
„höver anmälas i tidningarna för att finna vägen till varje ort,
,,där svenska språket talas och någon känsla för det sköna
„finnes». Redaktionen vill med sin korta anmälan endast
„lyckönska allmänheten till att ånyo hava fått i original
„emottaga ett mästerverk, nog stort och skönt för att nedtysta
,,även det offentliga berömmet». I Helsingfors Morgonblad
heter det att diktens utkommande otvivelaktigt skall förorsaka
,,icke ringa livlighet och trängsel på boklådorna, men vem
,,ville icke kämpa och streta även mera än så för att vinna som
„byte en Nadeschda — till vilken vi snart torde få återkomma».
Endast en vecka efter denna notis ingick (den 17 maj) i tid-
ningen en lång recension, i vilken Fredrik Cygmeus prisade
Nadeschda minst lika entusiastiskt och lika mångordigt som
han tidigare prisat Elgskyttarne och Hanna.
Om Julkvällen kom Fredrik Cygnæus, som tidigare om-
nämnts, aldrig att uttala sig offentligt. I stället innehöll
Helsingfors Morgonblad en genom tvenne nummer gående,
saklig, varm och klart formulerad recension, som var författad
av Fabian Collan. Borgå Tidning och Helsingfors Tidningar
beledsagade sina notiser om diktens utkommande med lyck-
önskningar och välkomstord. I Helsingfors Tidningars novel-
listiskt utformade, av Topelius författade Contur-teckningar
diskuterades i februari år 1842 såväl Julkvällen och Na-
deschda som även Runebergs tidigare dikter, varvid särskilt
Almqvists inflytande på Runebergs åskådning uttryckligen
blev framhållet.
Året 1843 behandlades det tredje häftet Dikter utförligt
av Zachris Topelius i Helsingfors Tidningar och av Fabian
Collan i Helsingfors Morgonblad, samt anmäldes i korthet i
Borgå Tidning. * Och redan detta år begynte man i pressen upp-
* Om Topelius’ anmälan är det att påpeka att den 25-årige kritikern,
med en för tiden ovanlig objektivitet, framhöll den Runebergska ung-
domsdiktningens beroende av förebilder: „De första sångerna i denna
„samling [Dikter I] voro osjälvständiga; de erinra om Franzén, om Cho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
