- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
61

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6. Nordqvists sorgmarsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

galopp för den gamle amatörmusikern. Han
tvärvände mitt på golvet — jag märkte det nog, fastän jag
icke såg det, om icke med ögonvitorna — och gick
fram och ställde sig bakom min rygg:

”För fort. Två. Tre. Fyr! Rattapom! Två. Tre. Fyr!
Rattapam! Två. Tre. Fyr!”

För varje gång han ropade rattapom eller rattapam
med sin starka basstämma, blänkte den nötta
silversnusdosan i luften.

Då gick det plötsligt i tamburdörren, och jag kände,
att det var hon, som kom, hörde hur hon tog av sig
sin kappa, hörde hur hon ställde sig vid tamburspegeln,
hur hon prasslade med hatten och slutligen hur hon
nalkades tröskeln. Där stod hon, just som jag spelade
de där ställena, där man liksom kan höra
begravningsklockor och se hela den högtidliga bedrövelsen.

”Nu kommer Stina”, avbröt gubben. ”Fasingen ändå,
att du, som har ett sånt gott gehör, inte kan hålla
takten! Så här skall det vara förstår du!”

Åter blänkte snusdosan i den högreste gubbens hand:

”Rattapam. Två. Tre. Fyr! och inte som när folk
dansar polkett!”

”Å, är du här”, sa Stina med falsk röst och med
väl spelad överraskning. Det sken av hennes vita
tänder, och de mörkblå ögonen spelade grant. Jag tänkte:
jag skulle vilja utföra Nordqvists sorgmarsch
regelbundet tre gånger om dagen i hela mitt liv för att få vara
din! Det var sannerligen ett sådant behag omkring
hennes person, alldeles som om hon varit omvärvd av
en särskilt märkvärdig trevnadsatmosfär.

Så fort den gamle övergick till tidningen i det lilla
rummet intill och jag kunde höra honom prassla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free