Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 10. Första fiolen skänker Electrical girl ett kärleksbläckhorn med tuppfjäder och står slutligen som segrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Electrical girl med den största ömhet, som liknade en
moders.
— Nå, är det bättre, att var och en sitter på sitt
rum och har tråkigt i den hemska och bedrövliga
världen, suckade bedragaren. Tänk, hur fort tiden far i
väg med oss alla, och när vi blir gamla, så har vi inte
haft något roligt.
— Ja men ... invände Electrical girl.
— Och så kommer döden och gör slut på
alltsammans, fortsatte Första fiolen med isande röst.
— Tala inte om döden, förmanade Electrical girl
och kröp ihop vid hans sida. Nu skall man inte vara
ledsen, gossen lilla!
— Nej, jag vill ju så gärna vara glad, försäkrade
Första fiolen, och där sade han ett sant ord. Det är ju
jag, som vill vara glad!
Då började Electrical girl att gråta, ty samtalet
hade fört dem in i en riktig återvändsgränd. När
lian då tröstade henne med försäkringar och kyssar,
började allting på nytt, och så voro de glada, men
Electrical girl ville ändå icke vara fullt ut så glad
som Första fiolen önskade.
Den unge mannen besökte en dag Karl Ludvig och
uppfordrade denne, som skötte Gyllene triangelns
affärer, att låta honom få litet pengar av de inkomna
vinsterna.
— Låt dom öka sej i stället. Du ä då så barnsli.
Du kan väl tåla dej lite, tyckte Karl Ludvig.
— Stör inte fisket genom att fingra på näten,
tillrådde Cello, som tyckte att fiskafänget gick härligt.
— Jag måste, svarade Första fiolen kort. Hit med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
