Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 40 -
Stegringen är således möjlig, men som den
— så länge barn hafva både far och mor och så
länge föräldrar ge lif åt både son och dotter —
måste bli ömsesidig, så är en absolut utjämning
mellan manliga och kvinnliga snillens antal och
styrkegrad omöjlig, annat än på det villkor, till
hvilket jag senare återkommer.
När man ordat om allt det, som utifrån
hämmat kvinnans utveckling i förhållande till
mannen, så har man glömt alla de hinder, hvilka
visserligen för männen ofta verkat som eggelser,
men oändligt mycket oftare varit helt eller
delvis förlamande. Man talar om de banor, hvilka
stodo mannen öppna som lön för hans mödor
och den utbildning, som lättade dessa. Men man
talar icke om alla de banor, som ras, klass, kast,
under långa tidsrymder obevekligt stängde för
mannen; icke om det religiösa och politiska
trycket, som hvilade tyngre öfver den utåt
uppträdande mannen än öfver kvinnan, icke om
brödnöden och den därmed följande arbetssplittringen.
Jo, man talar om detta, men för att framhålla:
att kvinnans moderskap väl icke bör vara ett
svårare hinder än fattigdom och arbetsdelning
för det manliga snillet, och att därför när männen,
dessa hinder oaktadt, frambragt stora ting, kaii
man väl hoppas detsamma af kvinnan, nämligen
att hon skall kunna räcka väl till för två
områden.*
* Se Misslyckad kvinnokraft, där bland annat Tegnér
åberopas som exempel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
