Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- IV.
- V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ty vi uppenbara allra mäst otvetydigt vår
undermålighet genom att icke kunna uppskatta
öfverlägsenheten. Vi äro redan mycket
utvecklade, mycket högt stående och framför allt mycket
stolta när vi, utan förhäfvelse och utan
förödmjukelse, kunna taga vårt eget mått.
*
V.
Kvinnofrågan är helt visst den af vår tids
rörelser, hvars verkningar komma att sträcka sig
djupast och, sedan dess ledare en gång förstå
att den är ett med den sociala frågan, äfven
vidast.
Kvinnofrågan lefver med fullt berättigande,
så länge ännu mycket arbete återstår innan den
fullt lagliga likställigheten med mannen på alla
områden är vunnen, den likställighet för hvilken
så många modiga, varmhjärtade kvinnor kämpat,
kvinnor, som offrat sina bästa krafter, ja, stundom
sin lycka, under ädel ifver att lösa sina
medsystrar ur ett förnedrande tryck. [1]
[1] Hvarje nordisk kvinnas hjärta vidgas af tacksamhet
vid Fredrika Bremers och Camilla Colletts namn; hvaije
svensk kvinna kommer att minnas Sophie Adlersparre så,
som hvarje dansk kvinna minnes Mathilde Fibiger. Och
såväl i Norge som i Finland har man nyligen med all rätt
firat kvinnofrågans ännu lefvande veteraner från de första
stridernas mödosamma dagar; Asta Hansteen och Adelaïde
Ehrnrooth — för att här endast nämna vägrödjarna i fördomens
vildmark, icke de många, efter dem följande, vägbyggarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:57 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvinnopsyk/0049.html
