Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 167 -
arbetets skull, utan för arbetsresultatens. Jag tror
ej mycket på att arbetet i sig själf blir älskadt,
om det strider mot min natur. Den allmänna
arbetskärleken, liksom den allmänna
människokärleken, synas mig omöjliga, utan att man äger
som grundval ett arbete, en människa, hvilka för
mig äro mer älskvärda än alla andra arbeten
och människor. Och det är alldeles visst, att ju
starkare individualitet en människa har, ju djupare
måste hon hata det arbete, som icke äger hennes
kärlek. Men detta arbete själf behöfver visst
icke vara poetiskt eller själsodlande eller
känslofyllande, för att synas mången älskvärdt, lika
litet som en man behöfver vara siare eller skald
för att vinna kärlek. Att många mindre starkt
individuella naturer, kvinnor som män, kunna
hafva gagn och glädje af ett mera opersonligt
arbete för de många ointressanta nyttigheter,
hvilka samhället kräfver, det vill jag visst icke
förneka. Gagn hafva de särskildt genom
ansvarskänslans uppfostran, och det ekonomiska
oberoendet ger alltid en viss frihetsglädje.
Utan denna visshet att åtskilliga ljuspunkter
finnas i deras mödor, skulle det vara alldeles för
tungt att tänka på alla de unga flickor, hvilka,
utan den ringaste valfrihet, nu tvingas in i en
för dem utpinande verksamhet. Vare det långt
ifrån mig, att med ett ord lägga en fjäder till
deras börda! Jag har endast velat försöka at t
minska deras antal, genom att antyda nya
möjligheter i fråga om arbetsval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
