Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. »Sveriges förste konstitutionelle konung.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom att De Geer då drog fram revisionsfrågan. I ett utför=
ligt anförande om nödvändigheten af en revision af de uni=
onella bestämmelserna och riktningen, hvari en revision
borde gå, omfattade han i allt väsentligt ständernas stånd=
punkt och uttalanden. Detta innebar ett återupptagande af
den hvilande striden på alla punkter, och denna skärptes
genom De Geers tillvägagående att lämna förutnämnda (se
sid. 216) stortingsadress den 23 april 1860 alldeles ur räkningen,
som om den vore betydelselösa fraser. I densamma hade
nämligen .stortinget enhälligt uttalat, att ingen norsk man,
som aktade sitt fäderneslands rättigheter och sin egen ära,
kunde vara villig ens att underhandla om en revision på
de af de svenska ständerna uppställda premisserna. Men
nu icke tolf månader senare inbjöd den svenska regeringen
officiellt de norska statsmakterna att deltaga i en revision
på alldeles samma premisser.
Man kunde då under sådana omständigheter icke gärna
från norsk sida förvänta annat än ett bestämdt afvisande
svar. I sitt af Birch=Reichenwald författade svar hemställde
hela norska regeringen i Kristiania enhälligt, att den svenska
justitieministerns hemställan om en unionskommitté för
förberedande af en revision af de unionella bestämmelserna
icke måtte bifallas. I svaret hänvisas till uttalandet i stor=
tingsadressen, att norska folket, som höll fast vid unionen
sådan den är, begärde under förevarande omständigheter
intet annat än att förhållandet rikena emellan förblefve
oförändradt, om det ock hade till följd att de enskilda rättel=
ser och förbättringar, hvarför unionsverket kunde vara mot=
tagligt, uppskötes till en framtid, då en sannare uppfattning af
förhållandet rikena emellan också i Sverige trängt igenom.
Men ehuru den affattning, Birch=Reichenwald gifvit detta
svar^ blifvit som sagdt enhälligt godkänd af norska regeringen
i Kristiania, vållade den dock en ministerkris och en partiell
ombildning af statsrådet. Sibbern, som var norsk statsmi=
nister i Stockholm, sade nämligen ifrån, att innan han ville
läsa upp svaret i Stockholm, måste ur detsamma utgå däri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
