Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska eröfringens tidehvarf, 1157—1323 - 1. En blick på Kristendomens utbredning till de nordliga länderna - 2. Erik den heliges tåg till Finland. S:t Henrik och hans efterträdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bremens handelsflottor hade seglat genom sundet in i
Östersjön. Det var likasom en ny verld, som sålunda öppnade sig
för samfärdseln. Ar 1159 funno tyska köpmän för första
gången Dvinaflodens mynning och begynte der drifva handel
med Liverna. Dessa länder voro likväl icke härförinnan
alldeles obekanta för handeln; ty Skandinaverna hade såväl i
krigiska som fredliga värf ofta besökt dessa nejder. Men i
spåren på den tyska handeln följde snart tysk
missionsverksamhet, hvartill enligt denna tids föreställningssätt äfven hörde
krigisk eröfring. Huru som Liffland och sedermera äfven
Esternas område på detta sätt kom under Tyskarnes välde, komma
vi snart att få se. Men derförinnan var redan från svensk
sida det första korståget till Finland företaget och härigenom den
första grunden lagd till den andliga kultur, genom hvilken det
finska folket skulle ledas in på en helt ny historisk utvecklingsbana.
2. Erik deu lieligcs tåg till Finland. S:t Henrik och lmns
efterträdare.
I Sverige hade ännu ända till slutet af liite århundradet
kampen mellan kristendom och hedendom pågått, och
Wester-göthland, der den nya läran blifvit befästad, skilde sig från
Svealand, som ännu höll sig till Odins dyrkan, och bildade
ett eget rike. Men derunder bedrefvo flere, för det mesta
anglosachsiska missionärer, ifrigt sitt omvändelseverk bland
Svearne, och i början af 12:te seklet blef kristendomen äfven
der den segrande. Likväl fortfor den gamla oenigheten emellan
Götherne och Svearne. Ar 1134 hade Sverker I blifvit konung
öfver hela Sverige. Men Svearne blefvo förbittrade deröfver,
att han för det mesta vistades i Göthaland, och valde till sin
konung Erik IX, hvars fader säges varit en “god och rik
bonde“, men hvars moder var af kunglig slägt. Sedan Sverker
dött år 1156, kom hela riket under Eriks välde. Men
sedermera inträffade det att regeringen under loppet af ett sekel
turvis gick öfver till medlemmar af hvardera slägten, likväl
icke till följd af någon öfverenskommelse, utan genom
krigslyckans slump.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
