Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Reformationstiden, 1523—1617 - 5. Johan III:s regering, 1568—1592
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stor hos den Österbottniska allmogen; ty redan förrän de
egentliga trupperna voro färdiga till aktion, tågade Wesainen
med Ijåboerne på höstvintern 1590 öfver lappska fjällen och
utbredde förstörelse till Ishafvets aflägsna kuster. Ijåboerne
förstörde vid detta tillfälle Petsingi-klostret, och företogo en
stormlöpning mot staden Kola, som de likväl ej förmådde intaga.
Men återfärden blef olycklig för dem, ty en fånge, vid namn
Ahma, fick i Torneå tillfälle att mörda den tappre Wesainen,
hvars rykte ända till våra dagar bibehållit sig i folkets minne.
Följande vår gjorde anföraren för fotfolket, Hans Larsson, ett
andra tåg emot Kola, som dock icke rönte bättre framgång än
Wesainens. Ryssarne, hvilka med rätta fruktade, att hela
Lappland samt Hvitahafvets kuster skulle komma under Sverige,
hade nu sändt till dessa trakter en ordnad krigsstyrka med
kanoner och skjutförråd, och isynnerhet hade de befästat
Solowetska klostret och dess område på sydvestra kusten af
Hvita hafvet. Till dessa trakter företogs om hösten 1591 ett
stort härtåg från Uleåborg under anförande af Sven Pettersson
Bagge. Färden stäldes öfver Uleåträsk och Nuasjärvi, samt
längs floderna på ryska sidan till landskapet Stor-Somen, der
man utan framgång belägrade en rysk forskansning. Härifrån
tågade de till trakten af Kemi stad, brände kyrkor, byar och
fisklägen och återvände sedan hem. Men äfven ryssarne hade
nu sammandragit en väldig här till denna landsända. I medlet
af Januari 1592 — eller samtidigt som den andra armén
härjade i de södra trakterna — anryckte furst Gregori
Wol-konski öfver Uleåträsk till Bottniska vikens kuster. Här
uppbrände fienderna på Pauli omvändelsedag Limingo och
Siikajoki kyrkor och eröfrade en mindre befästning, som bönderna
hade uppfört i Limingo. Men emot Uleåborg försökte de ej
någon stormning, och ej heller vågade Bagge möta dem på
öppna fältet. Ryssarnes antal steg åtminstone till 4,000 man,
allesammans ryttare och till största delen tatarer; Bagge åter
hade endast fotfolk, vidpass 1,500 man, dem han ej vågade
låta aflägsna sig långt från slottet. Först då allmogens
uppbåd från de södra socknarne hade samlat sig och slagil, läger
emellan Salo och Siikajoki elfvar, uppbröt fienden plötsligt,
lemnande efter sig rykande ruiner.
Dessa ryssarnes samtidiga härjningar i norr och söder
bevekte slutligen Johan till fred. Alla hans undersåtar,
isyn-g tiz o y i c roso ft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
