Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Krisen - I. Krisens orsaker - 3. Förändringar i det andliga klimatet - 3) Folkrörelserna - a) Folkväckelsen (Det religiösa elementet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns kyrkomän, som insågo nödvändigheten av att på det religiösa
området kämpa endast med andliga vapen, har redan visats.
Utan tvivel gjordes missgrepp å båda sidor. För att icke bli
orättvis i omdömet om de kyrkliga myndigheterna måste fasthållas, att
de handlade i enlighet med gällande lag. Justitiekanslerns utlåtande
garanterade den saken. Vederbörande kände sig stå under
förpliktelse att lyda lagen och denna hade för dem en religiös helgd.
De dåvarande prästerna i Orsa voro även kända för både
nitälskan och kärlek. Majoriteten av församlingen stod på deras sida.
Även motståndarna respekterade dem. Vidare får man icke glömma,
att läsarnas uppträdande många gånger var prövande. Det
förekom, att de under gudstjänster och husförhör framställde
högljudda anmärkningar och även eljest gjorde sig skyldiga till ett
andaktsstörande beteende. Den förening av radikal pietism och
dalkarlssturskhet, som möter i Orsaläseriet, var icke lätt att
bemästra. Man förstår vice pastor i Orsa, då han i en
ämbetsberät-telse 1871 underströk svårigheterna i att vara präst i Orsa. Mötet
mellan detta radikala läseri och seg kyrklig konservatism måste
leda till en utlösning. Utgången av den tragiska konflikten visade
att tiden blivit en annan, och att den gamla ordningen icke längre
kunde upprätthållas. Kyrkotuktsbestämmelserna hade börjat bli
obsoleta.
Utvecklingen i Orsa bådade icke gott för framtiden. Även i
Våmhus slogo läsarna in på en radikal linje. Där bildades 1868 Sveriges
första och enda legaliserade baptistförsamling. I stort sett
begränsades dock det radikala läseriet till Övre Dalarna. I stiftets
övriga delar fick väckelsen en annan karaktär och ett lugnare
förlopp. Säkerligen sammanhänger denna olikhet med det strävare
folklynnet norr om Rättvik liksom med den radikalare
propagandan i Norra Dalarna.
Övre Dalarna blev dock en viktig stödjepunkt vid de andliga
rörelsernas vidare utveckling. Kolportörer från Övre Dalarna, såsom
Näs Per Persson från Orsa, Graf Olof Andersson från Älvdalen,
Gunnars Jon Jonsson från Mora och andra, voro ofta stadda på
pre-dikoresor söderut. Sam Rönnegård har i "En kolportör" tecknat
Näs Per Perssons legendomspunna personlighet.
Så småningom spred sig väckelsen allt vidare omkring. I
Västerdalarna blev Malung ett centrum. Av en viss betydelse för
utvecklingen på denna ort blev ett besök, som Hols Olof Eriksson
’171
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
