Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historisk återblick - Gamla tiden - Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
kyrkan i en västerländsk och en österländsk att göra sig
gällande med en klart framträdande skillnad i utvecklingen,
även då det gäller ett sådant område som det, där kyrka
ooh stat mötas.
Vad den österländska kyrkan angår, märka vi här ett allt
längre gående stelnande i ortodoxi, medan de kyrkliga
intressena mer och mer sammankopplas med de världsliga,
icke minst de politiska. Utan protester gick ju icke denna
utveckling, särskilt icke utan protester av det slag, Hjärne
pekar på, då han yttrar1: »Sedan martyrglorian kommit ur
synhåll efter kejsardömets omvändelse, återstod alltid att
såsom ’Kristi atleter’ tävla om segerpriset i köttets
späk-ning genom ödemarkens umbäranden eller andra
självplå-geriets enkom utsökta konster.» Den inbördes förbindelsen
mellan kyrkan och staten, den förras underkastelse under
den senare, gick dock icke längre, än alt prästerskapet,
särskilt det högre, ofta kunde träda i) opposition mot, ja, i öppen
strid med kejsaren själv. Ty även när den utveckling, som
resulterade i skiljandet mellan öster- och Västerlandet så
i politiskt som i kyrkligt hänseende, var färdig och den
karaktär, den österländska kyrkan i stort sett bibehållit
intill våra dagar, var utbildad, innebar dock resultatet av
utvecklingen därstädes icke en kyrkans fullständiga
underkastelse under staten, icke ett det konstantinopolitanska
patriarkatets underordnande under det österländska
konstantinopolitanska kejsardömet.
Medeltiden.
Medan i Västerlandet de dogmatiska striderna träda
tillbaka i förhållande till vad fallet var i österlandet, träda
här de praktiska frågorna så mycket mera i förgrunden.
Detta gäller icke minst frågorna om kyrkans styrelse samt
speciellt frågan om det inbördes förhållandet mellan staten
1 Anf. arb. s. 78.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
