Note: This work was first published in 1965, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
heten är både mycket historisk och konservativ. Man bibehåller genom
århundraden sina vanor, i trots mot alla påbud om förändringar i
sortindelningen, men tvingas i någon mån att följa med den allt omstöpande
tiden. Derigenom uppkommer en mångfald, hvilken just icke är
välgörande för redigheten, men deremot icke sällan orsakar villervalla. Här i
orten räknas således mer eller mindre fullständigt l:o mark och öre
eller styfver; 2:o daler. plåt och öre silfvermynt: 3:o daler
kopparmynt: 4:o r:dr, sk. r:st. riksgäld: 5:o r:dr, sk. r:st. banko. Finge man
ännu en förändring, t. ex. i krona eller kurant, eller någon annan
benämning, med underafdelningar, olika eller stridande mot det hittills
vanliga, skulle säkert högst få, om ens någon, dermed finna sig belåtne, och
man kan vara säker om. att de icke på mansåldrar kanhända komme att
ingå och allmänneligen användas i folkets affärslif. Tiotalsfördelningen
i decimalsystemet) i mynt, mått, mål och vigt har den för allmogen
svåra olägenheten med sig, att icke passa in med hemmansklyfningen
och de afgifter, hvilka efter densamma måste utgöras i kronotionde
och annat, vare sig i varor eller mynt; ty hemmanen äro styckade efter
ett annat system. Efter hemmansklyfningen lärer sortindelningen böra
rätta sig i vårt land, hvars jordbrukande invånare vida öfverstiga antalet
i stads- och fabriksnäringarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
