- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
491

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kavle ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kavle

Keratin

tidighet, bladrikedom m. m. Odlingsmaterialet utgöres
huvudsakligen av finskt frö, som insamlas från
vildväxande bestånd; förädlade sorter finnas ej. —
Ängs-kavlen kan med framgång odlas på alla ej för starkt
torrlagda jordar, men den föredrar fuktiga, mullrika
jordar och tål även kortare tids översvämning. Den
är mycket tidigt utvecklad och fröspridningen är i
gång redan vid den normala slåttertiden. Den når ej
full utveckling förrän i tredje eller fjärde årets vall,
men är i stället mycket uthållig, och ger en god
återväxt. Den är därför lämplig för mångåriga vallar
till slåtter eller bete, men skörden måste verkställas
mycket tidigt, då fodervärdet eljest sjunker mycket
starkt. Om ängskavlen skördas i blomningen har den
samma värde som timotej. — »Fröet» är ett helt
småax; dess 1 000-kornsvikt är 0,8—1,0 g.
Grobarheten bör vara 70 %. "Vid rensådd är utsädesmängden
30—50 kg/har. Fröet skadas mycket av
ängskavle-gallmyggans larv (Oligotrophus alopecuri).

En ängskavlen närstående art är svartkavlen
(A. ventricosus Pers.), vilken avviker genom
uppsvällda bladslidor och kortare, tjockare, vid mognaden
svartnande axvippa; denna art förekommer mest vid
kusten.

Kärrkavlen (A. geniculatus L.) är ett lågvuxet
gräs med tuvade, till större delen nedliggande, vid
lederna ofta rotslående strån. En närstående art är
A. acqualis. H. O-d.

Kedja, se Kedjehjul.
Kedjedrift, se Kedjehjul.

Kedjehjul. För att överföra en roterande rörelse från
en axel till en annan användas K., om axlarna ligga
på något avstånd från varandra. Båda axlarna
komma därvid att få samma rörelseriktning. De vid
lantbruksmaskinerna använda kedjorna bestå mest
av stållänkar, vilka hakas direkt i varandra. Kedjan
skall påläggas på sådant sätt, att kuggarna på det
drivande hjulet strävar att trycka ihop hakarnas
öppningar. N-g.
Kefir, en av kaukasiska folkstammar sedan urminnes
tider beredd, musserande dryck av mjölk. Genom
inverkan av mjölksyrebakterier (laktobaciller, se
Mjölkbakterier) och vissa jästarter undergår mjölksockret
en samtidig mjölksyre- och alkoholjäsning, med
åtföljande gasutveckling. K. användes på grund av sina
välgörande dietiska egenskaper ej sällan till sjuka och
svaga personer. Granskad R. N-n.
Kejsarjjrönt, se Skadedjursbekämpning.
Kemisk station (lantbrukskemisk kontrollstation) är en
institution för utförande av kemiska analyser,
huvudsakligen å jordbrukets produkter och hjälpmedel,
såsom fodermedel, gödselmedel, jord, vatten etc. I
Sverige ha under de sistförflutna åren funnits åtta
statsunderstödda kemiska stationer, vilka i övrigt

bedrivits med bidrag från hushållningssällskap och
landsting. Statens bidrag till dessa stationer utgingo
intill år 1938 med mellan 40 och 50 tusen kronor
årligen och bidragen från hushållningssällskap och
landsting ha utgjort mellan 60 och 80 tusen kronor
årligen.

De statsunderstödda kemiska stationernas
verksamhet är underkastad Kungl. Maj:ts föreskrifter och
deras verksamhet underordnad Lantbruksstyrelsen,
som fastställer den vid stationerna gällande
analystaxan och för kontroll av författningarnas efterlevnad
årligen utser en inspektor för stationerna.
Verksamheten vid K. omhänderhaves av styrelse och anställda.
Styrelse utses av de lokala bidragsgivarna efter av
Kungl. Maj:t angivna grunder. De anställda kemisterna
och övrig personal utses av den lokala styrelsen.

De kemiska stationernas huvudsakliga uppgifter äro
verkställande av analyser å följande slag av föremål:
jordarter, gödselmedel, jordförbättringsmedel,
fodermedel, vatten, mjölk och mejeriprodukter,
närings-och njutningsmedel m. m. För kontroll av handeln
med konstgödselämnen och kraftfoder, vilka årligen
omsättas i vårt land till mångmiljonbelopp, äro de
av största betydelse. Utan sådan kontroll löper man
nämligen risk, att världsmarknadens sämsta produkter
söka sig över till vår marknad.

Det har varit ett länge uttalat önskemål, att Sverige
skulle äga åtminstone en överordnad, helt statlig
analysanstalt, som i brydsamma fall kunde tillerkännas
den största auktoritet i alla på områdena för en kemisk
stations verksamhet förekommande frågor rörande
jordbruket och dess hjälpmedel. Enligt riksdagsbeslut
år 1938 inrättades Statens Lantbrukskemiska
Kontrollanstalt vid Experimentalfältet i Stockholm och
började sin verksamhet 1 juli 1939. De
statsunderstödda lokala lantbrukskemiska institutionerna
minskades i samband härmed i antal. Sådana finnas i
Jönköping, Kristianstad, Skara och Luleå. O. S-g.
Kemisk-växtbiolotjiska anstalten. I Norrbottens län
bildades, med förläggning till Luleå, på enskilt initiativ
och genom en framsynt donation år 1894 en institution
med denna benämning. K. har bedrivit en mångsidig
och för norra Sveriges jordbruk befruktande
försöksverksamhet vid försöksgårdarna Sunderbyn* och
Al-träsk* och verkat som kemisk station och som
frö-kontrollanstalt. Fr. o. m. den 1 januari 1939 har dess
verksamhet omorganiserats, så att försöksgårdarna
uppgått i det statliga försöksväsendet och en
statsunderstödd lantbrukskemisk kontrollstation och
frökontroll-anstalt inrättats i Luleå. O. S-g.
Kemotaxis, se Bakterier.
Kemotropism, se Växtrörelser.
Kentucky blue grass, ängsgröe, se Gröe.
Keratin, se Äggviteämnen.

491

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free