Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ull ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fällbildningen. Håren äro icke jämnt fördelade över
huden utan växa i grupper, åtskilda av smala, hårlösa
partier. Håren i en sådan grupp stå mycket tätt och
sammanhållas av ullfett. Flera på så sätt bildade små
knippen av ullhår förenas genom ullfett och s. k.
bindhår, som växa från det ena knippet till det andra, till
större buntar eller staplar. På liknande sätt
sammanhållas staplarna, så att hela fällen bildar ett
sammanhängande helt även efter klippningen. Staplarna böra
helst vara cylindriska, d. v. s. lika breda upptill i
fällens yta som vid basen, så att en jämn, tät fällyta
uppstår, som hindrar regn och smuts att intränga i
fällen.
U. är en synnerligen stark fiber; dess
avslitningslängd kan uppgå till c:a 20 km. Tänjbarheten är även
särdeles stor och uppgår till över 50 %. Vidare är U.
ett utomordentligt elastiskt material, varför ylletyger
efter sträckning återtaga sin ursprungliga form. U. är
mycket hygroskopisk och innehåller vid 20° C och 65 %
rel. fukt. 16-17 % fuktighet. Andra värdefulla
egenskaper hos U. äro dess förmåga att isolera värme, dess
mjukhet och stora hållbarhet.
I yllefabrikationen skiljer man på kardull, d. v. s.
kortare fibrer, som kardas, och den längre kamullen,
som kammas och användes till lättare och slätare tyger
än den förra. Garvarull erhålles genom kemisk
behandling av fårskinn, slaktull är avklippt av slaktade djur,
plockull är avryckt U. och dödull U. av självdöda djur.
Världsproduktionen av U. var år 1935 omkr. 1 683
mill. kg, varav över 25 % producerades i Australien.
I Sverige produceras c:a 800 000 kg pr år. För att
underlätta dess avsättning bildades år 1919 »A.B.
Svensk Ull». S. S.
Ullbedömning, se Exteriörbedömning.
Ullfett, en ljusgul, seg massa, som erhålles ur fårull.
U. består av estrar av alkoholerna kolesterin m. fl.
med fettsyrorna lanocerinsyra, lanopalminsyra m. fl.
Glycerin ingår ej. I motsats till vanligt fett upptar U.
vatten. En blandning av tre delar U. och en del
vatten kallas i handeln lanolin* och användes för
framställning av salvor av olika slag. Rent U. kallas
i handeln alapurin. G. Dbg.
Ull-lus, se Sköldlöss.
Ulmus, se Alm.
Ultraröda strålar, se Ljus.
Ultraviolett ljus, se Ljus och Vitaminer.
Ultravisibel säges en mikroorganism vara, om den ej
kan ses med våra starkast förstorande mikroskop. Den
kallas också ultramikroskopisk. Sådana
mikroorganismer kunna passera genom oglaserat porslin, varför
man kallat smittämnen av denna art för filtrerbart
virus. Jfr Virussjukdomar. G. Dbg.
Ultuna är beläget i Helga Trefaldighets och Danmarks
socknar av Uppsala län, 6 km söder om Uppsala stad.
Redan under 1500-talet var U. kungsgård och
omnämnes alltjämt i jordregistret som U. kungsladugård.
År 1849 inrättades där U. lantbruksinstitut, som 1932
efterträddes av lantbrukshögskolan. Till högskolan hör
numera U. egendom, vars jordareal och
djurbesättningar i viss utsträckning disponeras för
försöksverksamheten vid lantbrukshögskolan.
U. egendom omfattar huvudgården U., utgårdarna
Kungsängen och Nontuna samt Stora och Lilla
Djurgården. Under förvaltningen ligga dessutom
Hovstallängarna och den från Ulleråkers sjukhus från år 1930
arrenderade egendomen Hammarby om 28,4 ha. Den
under eget bruk liggande arealen utgjorde år 1938
sammanlagt 442 ha åker, 114 ha betesmark och 113 ha
skog. Av åkerarealen ha hittills omkring 100 ha varit
utarrenderade. Till U. egendom är förlagd en
lantbruksskola. Föreståndare för denna är egendomens
förvaltare. I. J-n.
Underart, se Art.
Underblomma (Mirabilis), släkte av familj
Nyctaginaceae, omfattande örter med knölformigt uppsvällda
rötter, hjärtlika eller jämnbreda blad samt blommor
i flocklika knippen. M. jalapa odlas som
prydnadsväxt och har röda eller vita blommor. Korsningar
mellan olika former av denna växt ha utförts inom
ärftlighetsforskningen. G. Dbg.
Underhållsfoder, se Näringsbehov.
Underhållskalkning, se Kalkning.
Underlag, se Grundstam.
Undervisningsbyrå, se Lantbruksstyrelsen, Kungl.
Undulantfeber, se Kastning.
Ungdjursuppfödning, se vederbörande djurslags
utfodring.
Ungerska lanthästen, se Hästraser.
Unkenhet beror på sönderdelning av organiska ämnen,
förorsakad av bakterier eller mögelsvampar. Den är
följaktligen förknippad med förlust av näringsämnen
och förskämning av smaken hos födoämnen och
fodermedel och en minskning eller total förstöring av
grobarheten hos spannmål och fröer. H. O-d.
Uppbindning av träd, se Fruktodling.
Uppfordringsverk, se Paternosterverk och Pumpar.
Uppfrysning orsakar avslitning eller lösryckning av
växtrötterna under tjälningen och förekommer
företrädesvis hos de jordarter, där tjälen är utbildad som
s. k. israndig tjäle eller hos tjälskjutande jordarter.
Starkt tjälskjutande äro finmo, mjäla och lättlera i
kapillär förbindelse med grundvatten. Även hos andra
jordarter kan U. förekomma, om matjorden vid
tillfrysningen är starkt vattenmättad och vattnet på
grund därav hastigt kan ledas till det tjälande lagret.
U. motverkas av dränering.
U. av stenar försiggår i princip på analogt sätt. S. J.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
