Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vitaminer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitaminer
Vitaminer
äro A-rika och av animaliska produkter vissa inre
organ, såsom lever, t. ex. lever av nöt och får. Helmjölk
och smör äro goda A-källor. Detta gäller sommarmjölk
och sommarsmör, producerade på gott bete.
Vinter-mjölkens A-halt är betydligt lägre, men kan höjas
genom rationell utfodring.
Naturliga och koncentrerade A-vitaminpreparat äro
fiskleveroljorna, d. v. s. den olja som utvinnes från
levern på vissa fisksorter. Dessa oljor kallas också tran.
Med levertran åsyftas vanligen torskleverolja eller
torskleverlran. Fiskleveroljor från haj, hälleflundra,
svärdfisk m. fi. förekomma och visa sinsemellan högst
olika vitaminhalt. Stora doser av levertran verka
skadligt på djurkroppen. Denna giftverkan orsakas
tydligen ej av A-vitaminet utan av andra ämnen i
tranen. Vid användning av levertran till husdjuren bör
man därför ej överstiga en giva av 0,3 gm pr kg
kroppsvikt. Lämpliga doser äro 0,1—0,2 gm. Vid riklig
utfodring med vitamin A- och karotinrikt foder sker
en upplagring därav i kroppen, särskilt i levern.
Karotin upplagras därjämte i kroppens fettvävnader.
Denna upplagring kommer vid behov organismen till
godo.
Vid brist på A-vitamin i näringen upphör djurens
kroppstillväxt. Detta är dock ej ett specifikt symtom
utan kan orsakas även av brist på andra V. Den
avstannade tillväxten kan också vara ett sekundärt
symtom, beroende på den med A-bristen uppkommande
minskade foderlusten. I allmänhet är A-vitaminet
nödvändigt i djurkroppen för överhuds- och epitel-cellernas
normala funktion. Vid A-brist sker en förhorning och
förtorkning av dessa celler. Detta medför många
följdsjukdomar, och särskilt angripas ögonen. Hos människa
och nötkreatur uppkommer först s. k. »nattblindhet»,
vilket är en skada på näthinnan, som medför svårighet
att se i skymningsljus. Vid fortsatt A-brist
uppkommer xeroftalmi, en svårare ögonsjukdom, som medför
upptorkning av hornhinnan och näthinnan. Ögat blir
rött, dimmigt och sårigt, och fullkomlig blindhet kan
följa. Om fallet ej gått för långt, botas dock åkomman
genom tillskott av A-vitamin. Hos nötkreatur
uppkommer vidare störningar i nervsystemet,
andningssvårighet samt en ofruktsamhet, som påminner om
smittosam kastning. Får och getter få snarlika symtom. Hos
svinen äro nervsjukdomar ett tidigt och viktigt
symtom. Djuren bli styva, få spasmer, varjämte kramp
och lamhet uppstå; bristande koordination mellan vissa
nervbanor uppträder, så att djuren bära huvudet åt
sidan. Utpräglad ögonsjukdom har ej observerats hos
svin, men nedsatt synförmåga har rapporterats.
Fortplantningsstörningar och lunginflammation har
iakttagits. Höns och kycklingar få upptorkade ögon med
såriga ögonlock; tårkörtelns sekretion upphör; i
munhålans överdel synas gräddvita små blåsor och sådana
finnas även runt foderstrupen. Andningssvårigheter
och nervösa symtom ha iakttagits. Hos hästar sker en
upptorkning av hovhornet vid brist på A.
D-vitaminet bildas genom bestrålning av s. k. steriner
(steroler; se Lipoider) med ultraviolett ljus. En sådan
sterin är ergosterin, som förekommer i mjöldryga.
D-vitaminets kemiska bruttoformel är C28H43OH. Det
är en cyklisk, envärdig alkohol, men i motsats till A
är det oxidationsbeständigt och värmestabilt. Så t. ex.
kan fisklevertran upphettas i luft till över 100° C utan
att dess D-vitaminhalt förminskas. Vid bestrålning
med ultraviolett ljus sker en fotokemisk omlagring
eller förändring av sterinmolekylen, varigenom den
blir antirakitiskt verksam, d. v. s. skyddar mot rakitis.
Dess kemiska bruttoformel ändras dock ej genom
bestrålningen. Man har funnit, att ett flertal olika
aktiver-bara steriner existera och följaktligen finnas även flera
olika D-vitaminer. Då detta skrives, räknar man minst
8 stycken. Den antirakitiska effekten är gemensam för
dem alla, fast denna effekt varierar. Den aktiva
bestrålningsprodukten av ergosterin har kallats kalciferol
eller D2 men också D (utan indextal). Den aktiva
faktorn i torsklevertran betecknas D3. Den internationella
enheten är den biologiska aktiviteten av 0,025/"
kristallisk vitamin-D2.
Med ultraviolett ljus menas sådant kortvågigt ljus,
vars våglängder falla inom gränserna 500 till 4000 Å1.
De strålar, som falla inom gränserna 2 400 till 3 020 Å,
äro verksamma vid aktiveringen till vitamin D.
Sådant ljus kan på konstlad väg erhållas från s. k.
»kvicksilver-kvartss-lampor och även från
kolbåge-lampor. Men framförallt finnes det i vanligt solljus,
vilket förklarar solljusets antirakitiska effekt. Det
ultravioletta ljuset utnyttjas för höjning av D-halten
hos vissa födoämnen, särskilt mjölk. Sommarmjölk,
producerad när korna bestrålas av sommarsolljuset, har
betydligt högre D-vitaminhalt än vintermjölk. Dennas
D-lialt kan utom genom bestrålning även höjas genom
utfodring med D-rika substanser. En sådan är bestrålad
jäst, d. v. s. jäst, som bestrålats med ultraviolett ljus;
en annan är »kakaoskal», avfall från
kakaofabrikationen.
Våra vanliga fodermedel äro relativt fattiga på
D-vitamin. Potatis och rotfrukter innehålla ringa eller
intet; av sädesslagen äro majs och havre fattiga, medan
korn uppges vara mera rik därpå. Av grönt gräs äro
baljväxterna rikare än gräsen och av hö äro följaktligen
lucern och klöverhö rikare än timotejhö. Soltorkat hö
är rikare än artificiellt torkat hö. Hässjetorkat hö intar
en mellanställning. Fiskmjöl, isynnerhet sillmjöl, är
rikt på D-vitamin. Alla fiskoljor såsom torsklevertran
m. fi. äro D-rika. I handeln förekomma konstfram-
1 Å = Internationellt beteckningssätt för en
Ångströmsenhet = en tio millondels mm.
1026
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
