Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Den största noggrannhet, samvetsgrannhet, och
sannfärdighet — så i språkforskning, som i all forskning
— är ett af do oeftergifligaste vilkor; hvarförutan hvarje
försök i denna väg löper fara att förlora allt sitt värde och
förtroende. Detta är något som Ilr B. allsicke tyckes
hafva besinnat, i fråga om att återgifva de obekanta orden
af främmande språk. Nu är det visserligen sannt att
de, enligt olika hörsel- och talorganer, ofta blifvit olika
prononcerade, och till följd deraf äfven olika upptecknade
af skilda och olika språkförvandter (huru de rätteligen böra
uttalas, blir en särskild fråga — som ej hör hit); men detta
berättigar ingalunda hvarken Hr Europæus eller Ilr
Schleicher att ytterligare, efter sitt tycke och behag, omskrifva
dem efter hvad det dem för godt synes, för att sålunda få
dem att bättre passa in för sina funderingar och
suppositioner (och hvilket likväl oftast här varit fallet) ty på sådant
sätt får man snart ihop — "god dag! yxskaft"! Hr E.
åberopar inga andra källor iin v. Strahlenberg ocli
Schleicher. Don sednares manuskript hafva vi naturligtvis icke
sett, och känna såmycket mindre dess auktoritet; men vi
hafva stort skäl att förmoda det E. aldrig ens sett v.
Strahlenberg; åtminstone finnas bland de många ord, på olika språk,
som skola betyda "en", endast 3 riktigt upptecknade efter
Strahlenberg, och — af dem som beteckna "två", endast 2j
— af dem som utmärka "tre", 0 (inget), — af dem sem
bemärka "fyra", endast 1; och — af alla do som uttrycka
’fem", åter 0 (eller inget) o. s. v. Utan att derföre vilja
net, eller huruvida det skall utsträckas äfven till andra än de två här
nämnde nationerna. Ilr E. är dock icke den första, som hittat på
denna konst: många hafva redan före honom iiflats med dessa slags
komplicerade folknamn; hvilka, till sitt ursprung, synes hafva
innehållit mytiska eller poetiska begrepp, såsom t. ex. hippümolgoi, glalclofagni,
scriloßnni ni. fi. hvarefter man sedermera äfven bildat historiska nainn,
såsom Anqlosaxarc, Yestrogotlii, m. fl, Sålunda har t. ex. ej blott Kask
— som dessutom ännu velat hänföra Tartarislcàn till de med finskan
beslägtade tungomål — utan äfven Schött och Gabelentz uppkallat
namnet "de Finsk-Tartariska folken"; och Castrén, som ytterligare
velat utsträcka finskans bekantskap med Turkiskan, Mongoliskan.
Tnn-gusiskan ocli Burätiska)!, hänför dem alla till de af honom såkallade
"Altaiska språken". Ocli huru kunde ban väl annat, då ban
förskrifva dem, liksom oss, från de Altaiska alperna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
