Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
„i’opa icke mera har siu like. Dess namn Tscliilscher är
„— vid kusten nedanföre, och hos sjelfva de ännu icke
ge-„noin någon kultur särdeles hyfsade Krainerna — et öknamn,
,,ock skall bemärka en mycket tülpig och rå menniska. 3)
„Så snart man från Fjume, i granskapet af poststationen
„Feistritz, beträdt Tschitschernas mark, ser man sig försatt
„i en ny, och ganska egendomlig, verld. Man kan icke tänka
„sig öfvergången här mera plötslig, än den som försiggår
„då man — från den sydliga, redan den nästan Italienska
„omgifningen — kommer till denna kusliga, mer än
nordiska ödemarken. Vi sågo Graubünder- bygderna, hvilka
„endast under tre till fyra månaders tid framträdde utur sin
,,is- och snöbetäckelse, men de gjorde ej ett så pinsamt
in-„tryck som dessa Tschitscher-byar uppå Karst. Förgäfves
„spanar ögat — i den oöfverskådliga dal upp- och
ned-löpnin-,,gen, i det långt bort sig sträckande stenhafvet — efter en
„buske, eller efter någotslags träd. Emellan klippblocken,
..hvilka här tallöst, och utan ordning, äro öfverallt liksom af
„on sjelfsvåldig hand kringkastade, framtränger sig sparsamt
„gräs och örter, som tjena till föda åt invånarnes får.
E-„mellan dessa samma stenblock uppför nu äfven Tschitschen
„sin hydda, vanligtvis blott af en mans höjd, hvilken han
be-„täcker med ett bristfälligt tak af halm. Sålunda, liksom
„ett fågelbo, inklämdt emellan gråbergen, trotsar det vindar-
3) För vår del tro vi likväl icke att denna mera föraktliga
bemärkelse af ordet Tschitscb — nr den primitiva och ursprungliga,
utnn tillkommit sedermera till följd af folknamnet, derigenom att man
först förliknnde en Udummcr jöns" vid en Tschitscb, och sedermera så
iifven kallade honom. Det var eljest (i synnerhet förr) mycket vanligt
att ej blott främmande nationer, utan att äfven deras namn,
nedsattes oförtjent, och föraktades, i det allmänna folkomdömet. Ja detta
träffade stundom iifven skilda delar af samma nation. Sålunda har t. ex.
bos oss namnen Si/smälåinen, Ilämiiläinen, och Savolainen i förra
tider spelat i det allmänna folkomdömet en mera sämre och tvetydig
roll Folknamnet Tschitsclierknns&ledes ej, i sig sjellt, hafva en .mera
kränkande betydelse iin folknamnet Tseh uk tschcr, m. fl. a. Äfven
finnarne hafva under namn nf Tschuhni (Tschuder, Scyter) varit
ned-8alto i Ryssarnes, och förut äfven foga aktade i Svenskarnes ögon.
Liksom ^ ordet Rvsso icke är något rekommenderande i Sverige, så är
också ordet Svensk ingenting att skryta med i Ryssland; ty af ren
okunnighet om främmande nationer, har man hittills, af en inbiisk
egenkärlek, varit nog korttänkt att tro sig sjelf vara bättre än alla andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
