Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
ligtvis deröfver att jag, såsom en parveny, viel språkets
behandling — icke antog, och följde, deras principer; eller rättade
mig ofter gammal häfdvunnen plägsed, och sedvanligt bruk;
hvarvid likväl flere af dem sjelfve — småningom, och oförmärkt,
ja nästan medvetslöst antogo, och följde, många af mina
maximer. Ja några antogos med den påföljd, att man bildade
nya finska ord och termer — äfven der det icke behöfdes.
Sådan var ungefär ställningen angående mig, och finska
språkets behandling, då jag kom till Universitetet; och sådan
är den ungefär ännu i dag. D. v. s. alla de andra följde,
mer eller mindre, den gamla bokfinskan; endast jag, ensam,
begagnade för min del den savolaxska idiomen. Men i det
hela var den ortografiska skilnaden häremellan numera
blef-ven så liten29) att det knappt lönar mödan att omtala don)
och var det just derföre den ansågs, af mina vedersakre, så
mycket större och vigtigare; ty Finnarne äro, såsom jag
redan sagt, stundom mycket småaktiga, d. v. s. de fästa sig
2") Så t. ex. liar jag hittills varit ilen enda, som ifrån det linska
alfabetet — ibland de i språket inlörda främmande, och ofinska bokstäfverna
— äfven utgallrat bokstäfverna <1 och g) hvilka jag (enligt språkets
natur och organism) ersatt med de deremot svarande bokstäfverna t
och k\ likasom jag med bokstafsteeknet k, tillagdt i slutet af vissa
ord, stundom uttryckt detl tonvigt, eller rättare kanske — den
halftlju-dande bokstaf, hvilken andra någongång markerat med bokstäfverna
h eller t, eller ined nccentteckne t. ex. Anna! amin k mullen’. Tuoktuo
tünnetä Tiek lic kovaksi. Utan afseende å uttalet, och språkljudet,
förbises det likväl numera af de flesta. De lika breda, som långa,
tve-skrifna vokalerna aa, ää, ce, c, har jag, enligt Savolaxska idiomen,
re-komponserat med de motsvarande diftongerna oa,eä, gä, (t. ex. moa,
]tcä, lian, mgö\ i stället för maa, pää, leen, mc). Liksom syllaba ultima
3:tine persontt singularis numcri, præsentis temporis verbi activi — är
till siu natur lång (t. cx. ollaa, ,,ban tager") så har ock den deraf
formerade 3:djc personen i pluralis rätteligen en lång syllaba penultima
(t. cx. ottaacat ,/lc taga"), livilket äfven ännu höres, och iakttages, i
Savolaxskan och Karelskan, hvarföre jag äfven i språket alllid
markerat det; ehuru genom långvarigt bruk, och till följd af en felaktig
ortografi— ordet i andra dialekter skrifves, ocli uttalas, kort: t. ex. qttavat.
På samma siitt t. cx. skrifves, och uttalas, pronomen hän (lian) i
andra mundnrter med en kort vokal, men i Savolaxskan med en lång
(hään) utan att tala om några andra små skiljaktigheter, (t. ex. <10, 011,
eller ouk — i stället för o/c) hvilka i språket förekomma. Men allt.
detla är ju i det stora hela endast små petitesser (hvarvid endast
småsinnet kan fästa sig) emot den vigtiga hufvudsaken att, äfven i
ortografiskt afseende, fa språket rent och troget förkroppsligadt,
eller fotograferad t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
