Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än den är, att stängeln i sin helhet böjer sig mot den
sida, hvarifrån ljuset kommer.*
Sålunda kan en kemisk process, en enkel syrsättning
åstadkomma icke blott förändring i ett organs storlek,
utan äfven i dess form. Men hvad som har
åstadkommits genom syrsättning kan äfven föranledas af andra
orsaker. Intränger t. ex. ett lösligt kalksalt i en cell,
som innehåller oxalsyra i löst form, bildas genast
oxalsyrad kalk, som är olöslig och sålunda ej kan utöfva
något osmotiskt tryck. Detsamma sker, om socker
förvandlas till stärkelse eller olja och så vidare.
Det tryck, som cellsaften utöfvar emot väggen är
högst betydligt och uppgår ofta till 6 ä 7 atmosferer,
det vill säga cellens vägg förhåller sig så, som om
inifrån på hvaije punkt tyngde en kvicksilfverpelare,
som var 6—7 gånger högre än den i barometern.
Stundom kan detta tryck uppnå enorm höjd. Enligt
Pfeffers sista undersökning kan trycket t. ex. i den
vanliga vaxbönans rotceller uppgå ända till 18
atmosferer I I våra nu brukliga ångmaskiner räcker vanligen
ett tryck af c:a 12 atmosferer.
Att växten under sådana omständigheter äfven kan
utöfva ett starkt tryck utåt ligger i sakens natur.
Pfeffer, som i detta hänseende undersökt rötterna hos
* Det är naturligtvis icke författarens mening att med dessa
ord ge en teori för heliotropismen, hvars orsaker ännu äro höjda
i dunkel. Då för öfrigt afsikten med dessa rader icke är att
skrifva en växtfysiologisk afhandling, utan endast lämna några
illustrationer till den mekaniska naturuppfattningen, har förf. där
och hvar vidtagit vissa förenklingar och stundom begagnat en
terminologi, som ej vore på sin plats i en vetenskaplig
afhandling. I striden Schimper-Frank har jag på grunder, som här ej
kunna anges, anslutit mig till Schimper, i tvisten
Pfeffer-Timiria-zeff till Pfeffer, i Winogradsky-Elfving till Winogradsky o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
