Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröder, tysken är ökänd och känder — med dessa
stämningsfulla ord inledes en mot tyskarna riktad
strids-sång, som under krigsåret 64 såg dagens ljus i Uppsala.
Längre fram i dikten, som härrörde från den i öfrigt
mycket oförarglige humoristen Måns Månsson Hultin,
tillropar förf. de tyska barbarerna:
Edert Holstein må ni gärna knipa,
Useh, det är ju så tyskt, så att fan må ta’t.
Utgifvaren af Måns Hultins valda skrifter, Anders
Flodman, påpekar i en not, att denna dikt är ett typiskt
uttryck för den dåvarande stämningen bland Uppsala
studenter. Det låter i förstone något egendomligt:
tysken ökänd och känder — i Uppsala 1864! Hur hade
Bismarcks landsmän kunnat göra sig så ökända vid den
sextionde breddgraden?
Svaret ligger nära till hands. Det är tydligt att
Uppsala-studenternas dåtida animositet emot Tyskland
till stor del var en produkt af 40- och 50-talets
skandinavism och det. Hultinska utfallet mot »den ökände
tysken» är påtagligen ett studentikost eko från de
skandinaviska studentmötena i Uppsala 1856 och i
Köpenhamn 1862. Skandinavismen är född i Danmark och
dess danska börd röjde sig redan från första stund i
dess fientlighet mot Tyskland. För Danmark gällde
det att få Sverige-Norge till bundsförvant i den
förestående kampen med Preussen, och hvad var naturligare
än att man sökte bearbeta den svenska opinionen till
tyskarnas nackdel. Det lyckades. Preussarna kommo,
Schleswig-Holstein förlorades, och den politiska
skandinavismens luftslott fejades undan, som hade de aldrig
funnits till, men det en gång väckta tyskhatet blef
kvar, det frodades och fick ny näring af preussarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
