Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är, anmärker prof. Fahlbeck, icke data att
skämmas för, och häri kan man gärna ge honom rätt.
Vi ha, som sagt, ingen anledning att på denna
punkt polemisera med prof. Fahlbeck, men då vi tro
oss veta att »Statsvetenskaplig tidskrift» likaväl som
»Arbetet» har sina okritiska läsare, skola vi för deras
räkning fasta uppmärksamheten på en felkälla, som
prof. Fahlbeck underlåtit nämna, men som i detta
samband ej får negligeras.
Det är nämligen de politiska förhållandena folken
emellan.
De vetenskapliga akademierna äro inga översinliga
väsen, deras medlemmar äro människor av kött och
blod, som i allmänhet ej kunna undgå att influeras
av fosterlandets stämning gent emot främmande län*
der. Utbryter krig mellan tvenne stater, så kan man
under normala omständigheter med bestämdhet räkna
på att detta sträcker sina verkningar ända in i de
vetenskapliga akademiernas sessionsrum. Ett land kan
äga vetenskapliga storheter i överflöd, är det ofta
invecklat i krig med andra kulturstater, så ha detta
lands vetenskapsmän jämförelsevis små utsikter till
hedersplatser i främmande akademier. Och omvänt,
har landet ifråga under långa tider njutit av fredens
välsignelser, så kan man även vara viss på att dess
framstående vetenskapsmän blivit hedrade med diplom
från utlandet.
Det senare är nu, som var man vet, i ovanlig grad
fallet med Sverge och Schweiz, vilkas långa fredslugn
ju är tämligen enastående, medan däremot kultur*
länder sådana som Frankrike och Tyskland än i dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
