Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 MUMLE GÅSÄGG
ju alldeles på tok, för korn och agnar flögo om varandra
och dammet stod som ett moln över hela kungsgården.
Strax innan han slutat med tröskningen föll fienden
in i landet, och det blev krig. Kungen sa åt honom att
han skulle ta folk med sig och gå ut att möta fienden,
för han hoppades att Mumle skulle bli ihjälslagen. Men
Mumle Gåsägg ville inte ha folk med sig, han ville slåss
ensam han: »Desto bättre», tänkte kungen, »då ska jag
väl ändå bli av med honom.» Men en präktig klubba
ville Mumle ha, sa han. Å
Smeden smidde en som var så tung som alla våra dar.
Den kunde passa till nötknäppare, sa Mumle. Då smidde
smeden en klubba som var femton gånger så stor. Den
kunde passa ati pligga skor med, sa Mumle. Då förklarade
smeden att han inte kunde smida en större klubba, för
han hade för få drängar. Mumle gick då själv till smedjan
och smidde en klubba som var så tung, att hundra
drängar inte orkade vända den på städet. Mumle tyckte
att den lilla klubban kunde duga i nödfall. Så ville han
ha en matsäck med sig, och den gjordes av femton 0ox-
hudar och stoppades full med mat, och med klubban på
ena axeln och matsäcken på den andra lunkade Mumle
i väg ner åt vägen för att möta fienden.
När han hunnit så långt att fienden fick syn på honom,
så skickade de ut en spejare för att fråga om Mumle var
beredd att börja kriget.
»Vänta ett litet slag till dess att jag fått äta», svarade
Mumle . och kastade sig ner i backen bredvid matsäcken
och började äta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
