Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1837
Svensk Konung död i landsflykt.
Ex-Konung Gustaf IV
Adolf af Sverige afled d.
7 Februari i S:t Gallen,
Schweiz, i en ålder af
58 år.
»Jag bodde på Hvita Hästen.
ett af de många värdshus, hvaraf
S:t Gallen, liksom öfriga
Schweiziska städer öfverflödar. Nyss
återkommen från min exkursion till
Freudenberg, hade jag hvilat mig
några ögonblick på min kammare
och nedgick derifrån, för att göra
en tur kring staden. Jag skulle
härvid passera förbi dörren till
matsalongen, der jag qvarglömt någon
obetydlighet; straxt i trappan
träffades mitt öra af tonerna
från ett gammalt något hest
kla-vér. I långsamma accorder fördes
ett par händer fram och tillbaka
öfver detsamma. Det låg
visserligen ingenting hvarken genialiskt
eller virtuosmässigt i dessa
fantasier, men den djupa melankoli de uttryckte, fäste min
uppmärksamhet. Jag öppnade dörren, spelningen upphörde genast.
Rummet var i öfrigt tomt, men vid klaveret satt en person, som vid
mitt inträde genast reste sig upp med ett besväradt och
folk-skyggt utseende. Det var en lång smärt gestalt, omkring 6o-årig,
med hela främre delen af hufvudet kal, nacken och sidorna
höljda af ett tunnt gråblandadt kastanj ef ärgadt hår; han hade
stor, något klumpig, i öfrigt välbildad näsa och tjocka, utstående
läppar, af hvilka den öfre var betäckt med en kort, tunn
mus-tache af ungefär samma färg som håret. Jag gjorde min ursäkt
för det jag stört honom och förklarade, att endast jag fann hvad
jag sökte — mina handskar — ärnade jag aflägsna mig.
Efter ett par timmar återkom jag; på vägen upp till mitt rum
ljödo åter toner från samma klavér, men nu voro de förvandlade
till en munter vals, och svängningarna af dansande par
förnum-mos tydligen. Hvad, tänkte jag, månne detta vara för en
improviserad bal? Jag steg in nyfiken och såg nu den ena af värdens
döttrar sitta vid klaveret, under det den andra tappert svängde
om på golfvet — med samma
man, som nyss förut spelat de
melankoliska accorderna, och
som nu tycktes vara i briljant
lynne. Dansen afbröts väl
genom mitt inträde; men då jag
visade mig benägen att aftåga,
för att icke störa, kom
6o-åringen emot mig, bad mig icke
låta mig bekomma och pratade
en hop muntra, skäligen
triviala saker. Jag tackade men
förfogade mig dock min väg.
Ett möte med f. d.
Konung Gustaf Adolf af
Sverige i S:t Gallen.
I farstun mötte jag en kypare,
och då den spelande och dansande
mannen, genom den hastiga
förändringen i sitt sätt att vara, hos
mig väckte en uppmärksamhet,
som hans väsen ingalunda kunnat
göra, tilltalade jag kyparen: »Det är
en besynnerlig man — hvem är
det»? »Oh» svarade han, »det är en
märkvärdig man — det är öfverste
Gustafsson f. d. Konung af Sverige. *
Jag återsåg ej mera
Ex-Konungen och afreste dagen derefter.
Gustaf Adolf bebor ett litet
tarfligt rum, tre trappor upp på
Hvita Hästen och uppassas af en
kypare, går sällan ut och är i
sjelfva S:t Gallen alldeles
ignorerad, hatar Sverige och Svenskar
oerhördt, likasom all uppmärksamhet som fästes vid hans person.
Misstänker han, att någon främling af nyfikenhet söker tillträde
hos honom, läser han genast in sig. Hans egentliga sysselsättning
är läsningen af gamla tidningsluntor från flydda decennier och af
romaner och andra böcker, dem han, såsom medlem af
lässäll-skapet i S:t Gallen hemlånar. Hans sträfva och torra lynne
vex-lar eljest mellan ytterligheterna af sorgsenhet, elakt lynne och
barnsligt bullrande glädje. Med den envishet och besynnerliga
art känslolöshet, som är honom egen, vill han icke ens höra något
från sina egna barn. Något understöd från dem, något, som han
ens på det aflägsnaste misstänker komma från dem, mottager
han ej. De knappa tillgångar han förbehållit sig sjelf, skulle
oak-tadt hans grofva klädnad, hans torftiga lefnadssätt, längesen
varit uttömda, om ej hans äldsta dotter, Storhertiginnan af
Baden påfunnit en list, hvaraf Gustaf Adolf, under trenne års
vistande i S:t Gallen, oupphörligt varit ledd från rätta spåret
och ännu fortfar att vara det. Hon håller nemligen i S:t Gallen
en kommissionär, som är i samråd med värden på Hvita Hästen
och som ombesörjer, att hennes
fars lefnadskostnad och det lilla
han åt sig låter upphandla,
endast uppföres till tredje- och
fjärdedelen af verkliga värdet,
hvarefter det öfriga ersättes af
dottern. Han finner, att S:t
Gallen är det ställe, der man har
allting för oändligt godt köp,
och föredrar derföre att lefva
der. — Med mystik och religiösa
svärmerier lär han numera icke
befatta sig. Nils Arfwidsson.
öfverste Gustafsson, Ex-Konung Gustaf Adolf.
Utsigt öfver S:t Gallen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
