Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Studentåren till prästvigningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
i Stockholm. Han kom upp till mig en söndagsmiddag
och tackade för predikan, som han samma dag afhört
i Blasieholmskyrkan. Min kära moder var hos mig för
tillfället, och vi hade med honom ett sorgligt samtal.
Vi förstodo hvarandra ej längre. Huru han hade det
med sin Gud till sist, känner jag ej, men hans bild
står framför mig såsom ett varnande minne, hvar gång
jag tänker på honom. Gud hjälpe oss hvar och en!
På hösten for jag tillbaka till Upsala och fortsatte
mina studier. Tiden delades dock mellan läsning och
predikande. Så gick äfven året 1856. I början af
vårterminen 1857 tog jag dimissionsexamen och i
slutet af samma termin praktiska examen och
prästexamen. Jag var då färdig att prästvigas, men eden
hindrade mig, jag vågade ej svära den. Alltid har jag
haft en viss fruktan för eder. Studenteden aflade jag
icke, emedan jag ansåg det omöjligt att hålla densamma,
såsom den var då stiliserad. Det, som föreföll mig svårast
vid prästeden, var löftet att »offra alla sina själs- och
kroppskrafter åt sitt ämbete». Jag förstod ej, hur
detta kunde vara möjligt.
Efter afslutad kurs i Upsala for jag i början af
Juni hem till det alltid kära Örby. Jag kände mig
så tacksam mot Gud, som bevarat mig under de fem
studentåren och dragit mitt hjärta till sig samt
välsignat mitt arbete, så att den kurs, som fordrades för
mitt inträde i kyrkan, nu var fullbordad och jag var
färdig att prästvigas, när helst jag blef viss om att
jag borde det.
En tilldragelse, som inträffade omedelbart efter
min hemkomst, vill jag omtala, innan jag går vidare
i min berättelse. Befallningsmannens dotter, en flicka
om 13 år, låg döende i häftig feber, och hvarje
eftermiddag vid femtiden fick hon så svåra plågor, att hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
