Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke har någon lust att tugga om dem igen. Iuittre är
att försöka glömma sådant.
Kapten Hutehinson hade på sin veranda några lifliga
markattor, som der hoppade omkring och roade sig med
att langa flugor, nypa sönder halmstrån eller klättra upp
öfver fönster och dörrar. De voro fastade med långa
» C
kedjor, men voro det oaktadt inga rebeller. För att
öfvertvga mig om deras lojala tänkesätt, visade mig’
kaptenen ett rätt löjligt experiment. Han hade nämligen
ett gammalt oljefärgsporträtt af någon framfaren kung*
af Lueknow. klädd i guldgul rock, med diamantkrona pä
hufvudet, mörk ansigtsfärg, morsk uppsyn, svarta
ögonbryn, blänkande hvitögon och långa mustascher, och hvarje
gång han vände detta konterfej åt markattorna, kröpo de
på ögonblicket under bänkar eller bord, skrämda oeh
darrande. Jag framkastade väl den åsigten, att de kan-
O C ’
hända endast funno målningssättet så vederstvggligt, men
O ce? i— 7
da kapten Hutehinson stod fast vid sin åsigt, att det var
personen, som de icke kunde tåla, varnade jag honom
att sätta alltför stor lit till deras lojala demonstrationer:
markattor bruka apa menniskor och veta derföre nog att
på deras vis, så godt som någon vända kappan efter
vädret.
Juldagen på morgonen var jag i kvrkan. Äfven i
Indien kan det kännas som Jul, 0111 man låter sina
renaste, oskuldfullaste tankar taga på sig sina högtidskläder.
CIO C
.Minnet af alla oroligheter kan då liksom blåsa bort och
■—
allt bli så lugnt, att man tveker sig kunna höra, huru
englarne sjunga: Ära vare Gud i höjden, frid på jorden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
