Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1873
Eldsvådor, ”striker”, cholera,
ELDSVÅDAN SOM SKAFFADE SVERIGE ETT ORDNADT BRANDVÄSEN.
Pallinska husets hrand,
den 12 november 1873.
Eldsvåda
utbröt i natt omkring l/s 2 i vinden
till det s. k. Pallinska huset, beläget
i hörnet af Malmtorgsgatan och Gustaf
Adolfs torg. Elden grep snart omkring
sig med sådan häftighet, att icke alla
de på vinden boende hunno komma
utför den enda dit ledande trappan,
utan några måste tillgripa den
förtvif-lade utvägen att kasta sig från fjerde
och femte våningame ned i gatan på
täcken, som höllos af demere stående
personer. Dervid lärer beklagligtvis en
bland dem, som vågade det farliga
språnget — en qvinna — hafva
skadat sig så illa, att hon kort derefter
aflidit. Husets ovanliga höjd och
frånvaron af vattenledning inom detsamma
försvårade i hög grad släckningen.
Redan kl. 2 stod hela takresningen i
full brand. Lyckligtvis var det
fullkomligt lugnt, eljest hade måhända
prins Oscars palats varit i fara att
antändas. Kl. 3 var hela vindsvåningen
på den åt Fredsgatan vettande delen
af det antända huset nedbrunnen.
Kl. 4 var all fara för eldens vidare
spridning öfverstånden så att
brand-signalerna upphörde.
Alarm!
Nio menniskors olycka af hvilka
två redan äro på det förskräckligaste
sätt dödade och flera möjligen komma
att undergå samma sorgliga öde eller
ock att framsläpa ett lif med lytta
lemmar, är hvad som i denna stund
bör djupt belasta samvetet hos
Stockholms komunalstyrelse, utan hvars
försummelse att förskaffa
hufvudsta-den en tillräcklig och med nödiga
redskap försedd brandkår, de personer
som blefvo offer för eldsvådan i
Pallinska huset, sannolikt nu skulle
vara oskadade.
Förtrytelsen öfver denna
försumlighet har i går från tusendes mun fått
det starkaste uttryck; och det är att
förmoda att hrr stadsfullmäktige
personligen icke undgått att förnimma
det. Det är verkligen en skandal för
en hufvudstad och för Sverige att här
icke finnes något så simpelt och så
billigt som några räddningsstegar,
några räddningssäckar eller ens några
räddningsnät.
Stadsfullmäktige ha suttit år ut
och år in i god ro och hört hur
rikets andra stad, och tredje stad, och
många städer af mindre och minsta
ordningen förskaffat sig åtminstone
ändamålsenligare brandredskap; men
de ha icke sörjt för ens så mycket
som en duglig stege.
Ett förslag till organisation af en
brandkår finns möglande i
drätselnämndens gömmor; men ingen har
gjort sig besvär med att gräfva fram
det. Man har liksom väntat att några
medmenniskor skulle falla offer för
kommunalstyrelsens tanklöshet och
likgiltighet.
Nåväl, offren äro nu fallna. Få se
om deras ångestrop, uppgifna medan
lågorna slickade deras lemmar, förmå
väcka stadsfullmäktige ur deras dvala!
Dagens Nyheter.
Misslyckad »strike».
I lördags företogo sig samtliga de
å »Göteborgs nya ångslupsbolags»
ång-slupar anställda machinistynglingar
och biljettförsäljare att inställa sina
arbeten, under yrkande på högre
af-löning och kortare arbetstid. Bolagets
styrelse var emellertid förberedd
härpå, hvarför den hade andra ynglingar
i beredskap att genast intaga de
missnöjdas platser, hvarigenom dessa
sed-nares plan att strandsätta bolaget
och derigenom tvinga sig till bättre
villkor totalt misslyckades. Efter en
välförtjänt, sträng tillrättavisning och
varning för framtiden, blef hela det
»strikande» sällskapet afskedadt, sig
sjelf till straff och andra till
varna-gel. De å ångslupama anställda
ynglingarna hafva den jemförelsevis höga
aflöningen af 1 Rdr 60 öre såsom
machinister och 1 Rdr 25 öre såsom
biljettförsäljare, allt pr dag.
»Strike».
Skräddarmästarna i Gefle hafva i
fredags hvar och en fått mottaga en
skrifvelse, undertecknad af den äldste
gesällen å hvarje verkstad, på hans
och hans kamraters vägnar, och hvari
förklaras att samtliga
skräddaregesäller upphöra med sina arbeten, om
de ej erhålla 25 procents förhöjning
i arbetslönen, »pr styck» räknadt. Som
motiv för begäran af denna
löneförhöjning anföres ökade
lefnadsomkost-nader, dyrare husrum m. m.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
