Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1882
Hur bör socialismen bedömas?
ANTI - SOCIALISTMOTE
I STOCKHOLM.
Socialismen är despotism.
Typografen Sven Linge:
Socialismen och vår
vanliga frihetslära hade i
många fall lika principer,
men skilde sig från
hvarandra i några väsentliga
punkter.
Socialismen lärde, att
all produktion skall
öfver-tagas af staten. Detta
kunde måhända vara ett
önskningsmål i republiker.
Men skulle denna princip nu genomföras i länder med
monarkisk styrelseform, blefve derigenom endast
em-betsmannaförtrycket ytter värre. Förvärfsbegäret skulle
dessutom derigenom borttagas och med detsamma det
vigtigaste vilkoret för framsteget. Ty hvad funnes
väl, som drifver folken så väl som den enskilde framåt,
om ej förvärfsbegäret.
Socialismen ville jemlikhet. Liksom om en sådan kunde
finnas på jorden! Yrkandet på jemlikhet strede mot
naturens ordning och vore derför förkastligt.
Socialismen eggade till strid mot arbetsgifvarne.
Striden finge likväl hos oss gälla icke arbetsgifvarne utan
embetsmännen. De vore folkets verklige förtryckare,
denna statstjenareskara som för att kunna fråssa och
lefva i öfverflöd förtrycker arbetaren och ringaktar hans
dagliga och nattliga sträfvan.
Under antagande, att socialismens idéer kunde
förverkligas, vore det väl antagligt, att de kunde
upprätthållas? Försöket att göra detta skulle blott framkalla
despotism i dess rätta flor; det blefve genast vägen för
cesarismens genomförande.
D:r Anton Nyström, hade hört redlige och intelligente
arbetare uttala varma sympatier för socialismen, men
de hade på samma gång lagt i dagen att de voro okunniga
om denna läras vigtigaste principer.
Mötesdeltagarne, som fullständigt fylde teatersalongen,
åtskildes lugnt och stilla kl 4,45 e. m.
Alla vilja vi hafva mera betaldt.
Tapetseraren A. Nilsson, hvilken som sin mening om
socialismen förklarade, att i densamma funnes mycket
godt på samma gång som mycket förkastligt, liksom det
ej funnes något system, som vore i allt antagligt. De
som uppgjort socialisternas program hade ej tänkt på
huru deri framstälda önskemål skulle kunna
förverkligas. Alla vore derutinnan socialister, att de ville ha
så mycket betaldt för sitt arbete som möjligt.
Socialisterna ville allmän rösträtt och vore deruti lika
de liberala i vårt land, hvilka önskade att en hvar som
ej brutit mot allmän lag skulle ega rösträtt.
Mindre teatern, »Hammerska ladan.»
Å MINDRE TEATERN
DEN 8 JANUARI 1882.
Söndagen den 8 januari
hölls å mindre teatern ett
allmänt folkmöte på
inbjudning af en vid ett
föregående folkmöte tillsatt
komité för öfverläggning
om frågan: »Huru bör
socialismen bedömas?» Kl.
half 2 e. m. öppnades
mötet af ordf. i nämnda
komité, snickaren G.
Andersson, hvilken först
till-kännagaf att kommiterade
haft åtskilliga svårigheter att öfvervinna för erhållande
af lokal för mötet. De hade fått löfte om lokalen af
innehafvarne af ridhusen vid Grefturegatan och vid
Mästersamuelsgatan, af Ladugårdslandssalongen och
Berns’ salong; men sedermera hade alla dessa löften
återtagits. Slutligen hade hr Chr. Hammer välvilligt
upplåtit Mindre teatern åt kommiterade, mot
forpligtelsen att de skulle söka så leda mötet att det i allo
erhölle en värdig karaktär.
Låt oss bilda ett arbetarförbund!
Skomakaren /. Friberg hade först 1876 i Köpenhamn
fått kännedom om socialismen genom tidningen
Socialdemokraten. Men hvarken i denna tidning eller eljest
hade han fått veta socialismens grundprinciper utan
endast fått höra talas om bristerna i den nuvarande
samhällsordningen.
Socialismen hade framkallats af förhållandena i
Tyskland, företrädesvis af det der rådande press- och
församlingst vånget. Talaren hade träffat flere socialistiske
arbetare, som förklarat att de visserligen trodde att
idealstaten måhända aldrig skulle komma att förverkligas,
men att de slutit sig till socialisterna derför att de
utgjorde det enda framstegsparti, som ej sveke dem.
Sedan talaren uppmanat vid mötet närvarande
arbetare att ej förspilla sin dyrbara tid med fåfänga
försök att förverkliga en socialiststat, som endast skulle
komma att göra landet utfattigt och för arbetarne
medföra ett tvång och en ofrihet, som vore långt värre än
det slafveri, hvaröfver nu klagades, uppläste han
följande resolutionsförslag;
»Mötet hyllar friheten och rättvisan. Det
tillbakavisar följaktligen alla socialistiska utopier, som åsyfta
angrepp mot eganderättens helgd och den individuella
utvecklingens frihet.
Mötet anser att förbättring i arbetarnes sociala
ställning kan vinnas endast genom arbetarnes egen kraft och
sammanslutning till ett allmänt arbetareförbund».
Mötet beslutar att välja en komité af 15 personer,
med uppdrag att åvägabringa ett sådant förbund.
I4I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
