Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1885 — 84
Konungamakt mot
Saadant er det virkelige
Forhold, 1 det Ledestjernen
for Statsraadets
Handle-maade først og fremst har
været Trohed mod Landets
Forfatning, og i
Overensstemmelse hermed staar
ogsaa den Qrundregel, som
jeg har forsøgt at følge
fra den første Tid, da Hans
M:]t kaldte mig at indtage
en Plads 1 hans Raad.
Christian Selmer.
Vetosaken.
Stortinget föreslår grundlagsändring.
Den 17 mars 1880.
Beslutar Stortinget för femte gången att
statsråd må äga rätt att deltaga i stortingets
förhandlingar för öppna dörrar dock utan rösträtt. Vid
förhandlingar inom lyckta dörrar må stadsråd äga
tillträde efter särskilt tillstånd af tinget.
Konungen vägrar sanktion.
Ministären Selmer hemställer underdånigst till
Konungen att Stortingets beslut angående
stats-rådsdeltagande i dess förhandlingar icke må af
Konungen sanktioneras. Konungen vägrarsanktion.
Stortingssessionens beslut 1881.
»Det förbehålles ett kommande odelsting att
träffa de åtgärder, hvartiil regeringens förhållande
till sanktionsvägran af 29 maj och 19 augusti 1880
måtte gifva anledning.
Ministären Selmer åtalas.
Christiania 24 april 1883.
Odelstinget har i natt kl. 1 med 53 röster mot 32,
antagit protokollskommitténs hemställan om samtliga
statsråds åtalande vid riksrätt för deras förhållande i
statsrådssaken.
Lader nogen
kongedømmet sige, at absolut veto
kan det ikke opgive, da
maa De aabent svare, at
saa maa det norske folk
opgive kongedømmet.
Björnstierne Björnson.
Chr. Selmer.
folkmakt i Norge.
At Hensynet til
Fortidens Arbeide, til Landets
Ære og Fremtid og til
Forholdenes Gunst kræver
en Afgjörelse, der kræver
Forfatningsværket ved en
Gang for alle at
grundlægge Folkets Selvstyre og
bringe dets Institutioner i
Overensstemmelse med
Samfundets
Udviklings-trang.
Johan Sverdrup.
J. Sverdrup.
Hvart glider Norge hän?
Ur professor Yngwar Nielsens dagbok.
6 oktober.
Advokaterne Emil Stang og Heffermel ser Fremtiden i
et mørkt Lys; de venter Revolution.
10 November.
Det synes at være den almindelige Mening, at naar
Staatsraaderne har indladt sig paa at forsvare sig for
Retten, da er det dem ikke muligt at levere nogen
praktisk Protest mot Gyldigheden af dennes Dom.
22 December.
Statsministeren meddelte mig nærmere om de
Foranstaltninger, der var truffet til at forhindre mulige
Oprørsflokker fra at bemægtige sig de offentlige Oplag
af Vaaben og Ammunition. Han troede at Lederne var
altfor kloge til at gjøre noget, der kunde fremkalde
Oprør, da de saa vilde have udspillet sine Kort.
1 Februar 1884.
Kongen och hvad aldrig før er hændt, Dronningen
var i Middagen hos Selmer. Bagefter fulgte jeg med
Kongen op paa Slottet och var der til Midnat. Han
vilde sige til Alle, att han følte sig forvisset om, at
Rigsraadet efter en saadan Dom vilde træde tilbage.
Med dyb bekymring har
jeg maattet erfare, at
stortinget vil gjøre gjældende,
at det uden kongens
samtykke kan forandre
grundloven.
Min overbevisning om
det uberettigede 1 denne
paastand er urokkelig.
Konung Oscar.
B. Björnson.
Oscar II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
