Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
i den tron att hon numera låg mig mindre om hjärtat,
efter jag föreföll så obekymrad för hennes del. Jag
beslöt att om icke återvända till min familj så
åtminstone skriva till min fader, såsom han rådde mig,
och betyga denne, att jag var villig att ånyo underkasta
mig mina rättmätiga plikter och hans fordringar. Jag
hoppades förmå honom att sända mig penningar,
under förevändning att bedriva studier vid akademin;
ty jag skulle svårligen lyckats övertyga honom, att jag
kände håg att återgå till det andliga ståndet, och i
grunden hade jag ingen obenägenhet för det jag
ämnade lova honom. Tvärtom fann jag det angenämt
att ägna mig åt någon anständig och förnuftig
sysselsättning, försåvitt denna plan lät förena sig med min
kärlek. Jag gjorde upp att leva med min käresta och
på samma gång sköta mina studier. Detta gick mycket
väl ihop. Jag vart så nöjd med alla dessa påhitt, att
jag lovade Tiberge att ännu samma dag avsända ett
brev till min fader. Efter att ha skilts från honom
gick jag också verkligen in på ett offentligt skrivkontor
och skrev så rörande och undergivet, att jag vid
genomläsningen av mitt brev smickrade mig med
hoppet att vinna något av fadershjärtat.
Änskönt jag nu var i tillfälle att kosta på mig en
hyrvagn, gjorde jag mig ett nöje av att vandra stolt
till fots hela vägen till monsieur de T. Jag fann glädje
i denna utövning av min frihet, för vilken jag enligt
Tiberges försäkringar icke längre hade något att
befara. Dock föll det mig plötsligt in, att hans
försäkringar endast gällde Saint-Lazare och att jag
därför-utom hade spinnhusaffären på halsen, för att icke
räkna mordet på Lescaut, i vilket jag var inblandad,
åtminstone som ögonvittne. Denna hågkomst väckte
hos mig en så häftig förskräckelse, att jag smög mig
in i första prång, varifrån jag lät tillkalla en
täckvagn. Så for jag raka vägen till monsieur de T., som
jag lockade att skratta med min skrämsel. Den syntes
mig själv löjlig, sedan han meddelat mig, att jag intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
