Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenbrohult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med en seg smålännings tålighet bestått tretton års skolgång i Wexiö och fyra års konditionerande som teologie studiosus, hade bättre tur. När han ändtligen 1705 blef komminister i Stenbrohult, äktade han sin förman kyrkoherdens dotter, och hon var vacker och sjutton är. I själfva verket förete makarnas bilder, sådana vi äga dem af någon vandrande konterfejares enkla hand, ett par motsatser. Nils Linnæus har en bondes liffulla men grofva drag, med det stora håret under kalotten och det yfviga skägget öfver prästkragarna. Han pekar på bibeln och
dödskallen, de oundvikliga prästsymbolerna, men de bruna ögonen se klippskt och liffullt ut i världen. Gent emot mannen förefaller den unga frun som en aristokrat med rena, regelbundna drag och i sin praktfulla wärendska högtidsdräkt, brudkrona på hufvudet, silfverbälte kring midjan och en blomma i högra handen.
Södra Råshults komministerboställe, där Linné föddes, hade då liksom nu närmast en oansenlig bondgårds utseende och inrättning, där det låg uppe på en skogsbacke, omslutet af löf- och fruktträd. Ett par släta hus med
torftak, enkla, af små lågt sittande fönster svagt upplysta rum, några anspråkslösa stallar och lador kring en brunn med gammal lång vattenvinda af trä, det hela gifvande fullgod grund till det måtto, Linné gärna satte
öfver sitt lefnadslopp: potest e casa vir magnus exire.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
