- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
79

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

des, att man på grund af den del, som Mützon tagit i det
som tilldragit sig, ej kunde underlåta att lios envoyén
besvära sig däröfver. Som man var öfvertygad, att denne skulle
finna paterns åtgöranden i saken otillständiga, hoppades man.
att grefven skulle förehålla honom det och, om han ej kunde
gifva en tillfredsställande förklaring, låta allvarligen tilltala
honom, för hvad han låtit komma sig till last*). Följden blef
också, att jesuiten afskedades ur envoyéns tjänst och sändes
ur landet2).

I samma skrifvelse, i hvilken kanslikollegium afgaf
betänkande angående pater Mützon, yttrade det sig också öfver
justitiekanslerns förut nämnda förfrågan, som dit blifvit
remitterad. Afven i detta fall tillrådde kollegium att iakttaga
varsamhet, på det man ej genom stränghet skulle väcka en för
trosförvanter i katolska länder ofördelaktig uppmärksamhet på.
sig. Men enär den frihet, som stadens invånare af främmande
lära ägt att få samlas till gudstjänst i ministerkapellen, liksom
ock det fördrag, som blifvit visadt jesuiterna att få uppehålla
sig i landet, endast hade sin grund i »connivence», så höll
kollegium före, att det vore lämpligt att gifva öfverståthållaren i
uppdrag att vid främmande ministrars ankomst till staden pä
anständigt sätt och efter förra vanligheten delgifva dem
reli-gionsstadgarna, »på det ej må synas, som vore de alldeles
af-skaffade och upphäfda». Förslaget bifölls af rådet3).

Regeringen fick snart anledning att beifra nya
omvändelseförsök från katolikernas sida. Grefve Freytag hade, kort efter
sedan han sändt Mützon ur landet, inkallat en annan jesuit till
sin legationspredikant. Denne, Johan Ring 4), var född i
Danmark. Han hade studerat vid Köpenhamns universitet. Vid 21
års ålder begaf han sig ut på utländska resor, under hvilka han
äfven besökte Rom, där han blef vunnen för den katolska
kyrkan. hvarefter han ingick i jesuitorden. Under den följande
tiden uppehöll han sig på åtskilliga ställen i Tyskland, där han
»publice vid akademierna docerat». Efter att förut hafva
tjänstgjort såsom legationspredikant hos gr. Freytag i Köpenhamn,
kom han i samma egenskap till Stockholm, där han i början al

b Kanslikolkii utlåtande är af den 8 Dec. 1727.
Domstolshandling-arna i målet äfvensom konc. till skrifv. till gr. F. finnas bl. Handl. rör.
katol. Dessutom se kanslikoll. prot. d. 11 o. 29 Nov. samt 8 Dec. 1 (27. -)

Se rådsprot. i utr. är. d. 1 Sept. 1731. 3) Kanslikoll. prot. d. 14, 29 IS ov.

8 Dec. 1727. *) Kallas äfv. Rinck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free