Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - 71. Räddade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■841
Hafsvattnet, som har stor salthalt, bär i följd däråt hvarje
börda mycket lättare, än hvad fallet är med sötvattnet.
Och de väldiga vågorna hade drifvit grefvinnan mycket fortare
mot stranden, än det skulle ha varit möjligt genom simning.
Nikita drog medelst räddningslinan greivinnan genom
bränningarna allt närmare stranden.
— Passa nu på! Stå säkert, när vågen slår tillbaka!
uppmanade gubben.
Lilly följde rådet.
Hon spolades af en våg i land, så att hon kände botten under
sina fötter.
Samtidigt kom Lea, som oförskräckt vadade ut i vattnet, till
hjälp, räckte henne handen och hjälpte henne på detta sätt upp på
det torra.
Men så snart Lilly kände sig räddad, sjönk hon ned på
marken, betäckte ansiktet med bägge händerna och sade i
klagande ton:
—• Greta! — Mitt barn! — O Gud i himmelen, har jag blifvit
räddad, under det min enda väninna och mitt innerligt älskade barn
funnit döden i vågorna.
Lea hade fallit på knä bredvid Lilly. Hon for smekande med
handen öfver hennes bleka, våta kinder.
— Ni saknar ert barn och er väninna, sade hon. Men
misströsta icke! Har den käre guden räddat er, så skall han äfven
frälsa edra kära från döden. Och vi skola göra vårt till. Vi skola
hålla utkik efter de saknade och så villigt göra allt, hvad i vår
förmåga står för alt rädda äfven dessa er så kära skeppsbrutna.
Hvila ut och styrk er! Här är en liten flaska med vin.
Lea trugade grefvinnan att dricka.
Lilly efterkom också uppmaningen, emedan Lea var så snäll
och god mot henne och så vänligt intalade henne tröst.
Den gamle juden blickade hånfullt triumferande ned på den
halft vanmäktiga.
Han tycktes inte alls ha någonting emot, att Lea var så vänlig
mot grefvinnan.
Naturligtvis voro de bevekelsegrender, som ledde honom och
Lea, hvarandra mycket olika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
