Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Linnés medicinska system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
af sin „fibrillärpatologia söker granden till de flesta
sjukdomstillstånd i den spänning eller förslappning, som fibern,
organismens gemensamma beståndsdel, är underkastad,
åt-nöjer sig icke Linné med denna allmänna sats, utan söker
följa densamma icke blott i dess enskildheter, utan vill äfven
inom kroppens vätskor uppvisa motsvarande kategorier.
Kroppens fasta beståndsdelar kunna i sina minsta fibriller,
enligt Linnés åsigt, vara icke blott i allmänhet spända eller
förslappade (fibrae strictae vel laxae), utan de röja det i
fem olika modifikationer. De äro
a) fuktiga (fibrae humidae) eller i motsats dertill
torra (fibrae torridae);
b) spröda (tenerae); „detta tillstånd kommer af acido
humorum, ty man vet, att t. ex. segt kött, då det får en tid
ligga i ätticka, blir ganska mört och fibrarum moleculae
hänga mindre ihop, ty gluten tages bort";
sega (tenaces); „ sådana blifva fibrae af humores
phlogistici och dessa blifva phlogistici, då blodet tjocknar,
som sker a motutf;
c) feta (pingues); „af fet och oleös mata;
magra (macrae); „då fibrae ej äro tillräckligt
lubri-cirte med vätska";
d) tjocka (turgidae); n fibrae groftrådiga, efter att nimia
sanguinis copia spänner ut dem";
tunna (graciles); fibrae fintrådiga, kommer af brist
på succustt;
e) mjuka (fluxae), fibrae sladdriga, kommer af humores
glutinosa,
styfva (rigidae); »sådana blifva fibrae af salttf.
Kroppens flytande beståndsdelar, till hvilka äfven blodet
hör och som bilda den egentliga bildningskällan för de fasta
väfnaderna, kunna på tvåfaldigt sätt vara förändrade, nem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
