Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Union. B. Duncker: Om Revision af Foreningsakten mellem Sverige og Norge. Af Hans Forssell - En vinter i Orienten. Reseanteckningar från Egypten, Nubien, Sinai och Palestina af R. v. Kræmer. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
det kärnfriskaste folk, icke det Norge som på 50 år
ur sitt inre framtrollat den yppigaste växt af andlig
och materiell kultur och med Sverige pä dessa områden
begynt en täflan, der den unga, nyväckta kraften visat
sig väl kunna uppväga den under sekler förvärfvade
skatten af utbildad kultur eller menni-skomassans
betydande öfvervigt. Ett sådant land behöfver ej
befara, att det icke skall få gifva sitt eget bidrag
till det nya som af Föreningen skall framgå, eller
att det rike som hägrar i framtiden skall blifva
endast ett Sverige.
Den Norrman som erkänner detta begreppet om en högre
enhet än Sverige och Norge och tror, att det kan och
bör blifva förverkligadt, han skall icke rädas för den
närmare beröringen i kulturens alla rigtningar, och
häri bör heller icke rädas för det närmande, som kan
åstadkommas genom utvidgad politisk gemenskap. Ty han
fruktar lika litet af den sednare som af den förra ett
öfvergrepp af det till folkmängd mägtigare landet. Det
är bristen på detta begrepp och den afgjorda fruktan
der-för, som är den innersta driffjedern till Hr
Dunkers protest mot all utvidgning af Föreningens
nuvarande område, och mot allt erkännande af, att
rikena i något hänseende böra utgöra endast delar af
ett helt.
HANS FORSSELL.
En vinter i Orienten. Reseanteckningar från Egypten,
Nu-bien, Sinai och Palestina af Robert von Knemer. Med
tjugunio planscher och en karta. Stockholm, 1866.
Det är icke så ofta någon af våra resande landsmän,
när de sträckt sina forskningar utom Berlin och Paris,
haft tillfälle eller lust att besöka den underbara
östern, den menskliga bildningens vagga, och ännu
sällsyntare är det att se någon sådan Jorsalafarare
framlägga för verlden sina iakttagelser borta
i de fjerran liggande landen. Vi ega visserligen
Fredrika Brcmers resa Orienten, men in i hjertat på
Faraonernas ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
